SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1967  
SIK si4k, sbst.2, m. l. r.; best. -en; pl. -ar (Arenius Fierdh. 72 (1717) osv.), efter ord som anger antal äv. (numera bl. tillf.) = (Topelius Dagb. 2: 152 (1835: 8 laxar och 30 sik)) ((†) -er G1R 28: 485 (1558), Sundelius NorrköpMinne 673 (cit. fr. 1593)).
Ordformer
(sich 15741581 (: Sicha Råm). sick 15441639. siick (-ij-) 15421701. sik (-ii-, -ij-, -j-) 1530 osv.)
Etymologi
[fsv. siker; jfr fd. sik (ä. d. sig), fvn. síkr (nor. sik) samt lett. sīga, ry. sig, fin. siika; av ovisst urspr. — Jfr SIK, sbst.1]
1) fisk av släktet Coregonus Lin. (i pl. äv. om detta släkte); särsk. om Coregonus lavaretus Lin. (äv. i uttr. vanlig sik); äv. koll. Sijk .. ij tunnor. HH XI. 1: 16 (1530). Siken i Stockholms skärgård är olik (till species) Vetterns sik, och begge äro olika Ringsjöns. SNilsson (1832) hos Berzelius Brev 14: 77. Lilljeborg Fisk. 2: 708 (1888; anfört ss. skånskt namn på Coregonus albula Lin., siklöja). Stuxberg Fisk. 147 (1894; i pl., om släktet). Vanlig sik. SvUppslB 24: 764 (1935). jfr ASP-, BLÅ-, BRINK-, DJUP-, FET-, GLI-, GRÅ-, GRÄS-, GRÖN-, INSJÖ-, KAVEL-, KNUBB-, KRAM-, LAPP-, LÖV-, NÄBB-, RÖK-, STEN-, STOR-SIK m. fl. särsk. i bilder o. jämförelser; jfr SIK, sbst.1 I een wijck / Jachten låg alt som een Sijk / för sit anckar månd han fäija. UrFinlH 264 (1717). Lägg ut förnuftets metkrok, hur ni vill: / De dumma sikarna, de nappa aldrig! Atterbom 2: 291 (1827). (Soldaten Munter) Svarte kort och talte föga, / Log med skalken i sitt öga: / Högst tre ord, se'n stum som siken, / Men på hufvu't slog han spiken. Runeberg 5: 65 (1857). Dränghustrun som hjälper till i ladugården, är arg som en sik. Forssman Aftonl. 12: 157 (1904).
2) om (stor)spigg; i ssgn PIGG-SIK.
Ssgr (till 1): A: SIK-ART. zool. jfr art 8 a α. Nilsson Fauna 4: 458 (1853).
-DUN. (†) sikstim; jfr dun, sbst.2 VetAH 1753, s. 197.
-FISK. i sht zool. sik. HdlVLBibl. 1792, fol. 136 (koll.). Nilsson Fauna 4: 464 (1853).
-FISKE. (sik- 1732 osv. sike- 15631616)
1) jfr fiske 1. LReg. 17 (1563).
2) (†) om resultatet av sikfiske (i bet. 1); jfr fiske 2. SUFinlH 5: 51 (1615).
3) jfr fiske 3. AOxenstierna 1: 445 (1616).
4) jfr fiske 4. Cederström Fiskodl. 19 (1857).
-FORM. zool. jfr form I 9 slutet. LAH 24: 42 (1866).
-GRUND. grund (i sjö l. vattendrag o. d.) där sikar (vid lektid) samlas i mängd. Levander DalBondek. 1: 119 (1943).
-GÅRD. fisk. jfr gård, sbst.1 3 b. Ekman NorrlJakt 394 (1910).
-HAGE. (-haga 1563 osv.) (i Finl.) vid sikfiske (kring sikgrund) använt långt (men föga djupt) nät. Smeds Malaxb. 92 (cit. fr. 1563).
-HÅV. jfr håv, sbst.3 1. Ekman NorrlJakt 394 (1910).
-KAR. (sike- 15601587) fisk. jfr kar, sbst.1 3 b. RäkenskNorrkGård 1560, s. 11 a.
-LEK. jfr lek, sbst. 6. Ekman NorrlJakt 316 (1910).
-LÖJA. (sik- 1555 osv. sika- 1561. sike- 15551723) [fsv. sika lögha] om vissa mindre fiskar av släktet Coregonus Lin., särsk. dels (numera vanl. o. i zoologiskt fackspr. bl.) om C. albula Lin., dels om små former l. unga individer av C. lavaretus Lin.; i pl. äv. om en inom nämnda släkte uppställd (stundom ss. ett särskilt undersläkte uppfattad) grupp till vilken C. albula Lin. hör; äv. koll.; jfr mujka. GripshR 1555, s. 9 b. 1Brehm III. 1: 297 (1876; om C. albula). (Vi) börja .. vår framställning af slägtet Coregonus med siklöjornas grupp. Smitt RiksmSalmon. 212 (1886). Beteckningen ”siklöja”, som man hör på många ställen i Norrland, gäller .. oftare sikyngel än verklig siklöja. Ekman NorrlJakt 308 (1910). Lampén TLandsFinl. 95 (1918; koll.). särsk. (numera föga br.) ss. i sht nedsättande beteckning för flicka l. kvinna; jfr sik, sbst.1, o. sik, sbst.2 1 slutet. (En sup) ska pigga opp den lilla siklöjan (dvs. en liten flicka). Blanche FlStadsg. 76 (1847). ”Hvad .. (den dödsdömde) såg bra ut!” hviskade ett fruntimmer .. till ett annat. ”.. stor skada på en så vacker karl!” ”Om han varit ful”, inföll en bredvid stående koppärrig arbetskarl, ”så hade det varit så lagom skada, era siklöjor!” Dens. Band. 52 (1848).
Ssgr: siklöj- l. siklöje-fiske. Fernow Värmel. 338 (1773).
-nät. Schager Nöjesfiske 47 (1915).
-rom. om (den för beredning av kaviar använda) rommen av siklöja, löjrom. LAHT 1903, s. 293.
-MASK. [möjl. ombildning av fin. siikamas, adj., påminnande om sik (med anslutning till mask, sbst.1)] (†) laxöring. Börting, Sikmatk, Taimen eller lödjor: liknar tämmeligen blank-lax .. men är mindre til växten, kårtare ock bredare, har ock tätare svarta fläckar med brun färg omgifne. VetAH 1751, s. 97.
-NOT. (sik- 1811 osv. sike- 1686) jfr not, sbst.1 1. BoupptSthm 3/7 1686.
-NÄT. (sik- 1660 osv. sika- 1529. sike- 15471778) nät för fångst av sik. HSH 37: 3 (1529).
-ODLING. jfr odling 3. LAHT 1903, s. 293.
-ROM. (sik- 1554 osv. sika- 15741581. sike- 15441568) [fsv. sika roghn] Almquist CivLokalförv. 3: 176 (i handl. fr. 1544).
-SILL. (i vissa trakter, bygdemålsfärgat) om (ung) sik. Modin GTåsjö 25 (1916).
-SLÄKTE(T). zool. släktet Coregonus Lin. Linné Vg. 231 (1747).
-STIM. stim av sikar. IdrFinl. 2: 144 (1905).
-TID. tid då siken (leker o.) fångas. Engström 2Bok 139 (1909).
-UNGE. jfr -yngel. Porthan BrSamt. 1: 82 (1783).
-VIMMA. (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) om (storvuxen, förr ss. en särskild art uppfattad form av) fisken Coregonus albula Lin., siklöja. Nilsson Fauna 4: 462 (1855).
-YNGEL. yngel av sik. NordAarsskrFisk. 1883, s. 291.
B (†): SIKA-LÖJA, -NÄT, -ROM, se A.
C (†): SIKE-FISKE, -KAR, -LÖJA, -NOT, -NÄT, -ROM, se A.
Spoiler title
Spoiler content