SAOL SO SAOB Alla tre läs på saob.se SAOB Svenska Akademiens ordbok publicerad: 1942 MANDANT mandan4t, m.||(ig.); best. -en; pl. -er. Etymologi [jfr t., eng. o. fr. mandant; av lat. mandans (gen. -antis), p. pr. av mandare (se MANDERA)] (i fackspr.) person som ger en annan uppdrag att vidtaga ngn åtgärd för hans räkning, uppdragsgivare; jfr MANDAT, sbst.2 2. Andersson (1845, 1857). Schrevelius CivR 2: 585 (1847). Kallenberg CivPr. 636 (1922). — särsk. om utställare av en anvisning; jfr MANDAT, sbst.2 2 c. Fliesberg Handel. 57 (1891). SAOB Alfabetisk lista manbar manchester subst. manchu mand mandall mandant subst. mandarin subst. mandat subst.1 mandat subst.2 mandel subst.1 mandel subst.2 Till alla ordböcker Spoiler title Spoiler content
