SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1942  
MANSCHETT manʃät4, r. l. m.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(manc- 1778. manch- 1671—1934. mang- 1672—1735. mans- 1759—1816. mansch- 1743 osv. mansk- 1711—1777. -ete 1716. -ett 1757 osv. -ette 1749—1901. -etter, pl. 1671 osv.)
Etymologi
[jfr d. manchet, t. manschette; av fr. manchette, diminutiv av manche, ärm, av lat. manica, ärm, till manus, hand]
1) (fast l. löstagbar, ofta stärkt) ärmlinning av mera dekorativ art (i sht förr av spetsar); i ä. tid särsk. om ärm- l. handkrås; numera särsk. om dylik linning dels på vissa långärmade damplagg, dels på (finare) herrskjortor; jfr ARM-KRUS, -KRÅS, HAND-KRUS, -KRÅS, -LINNING, ENGAGEANTE. Lösa, fasta, mjuka, dubbelvikta manschetter. Frackskjorta med stärkta manschetter. Darra på manschetten, se DARRA, v.1 3 a slutet. Manchetter af hollandzlärefft. BoupptSthm 31/3 1671. Än hafva .. (männen) slätt Cravat, än är det buckligt, än är Mangetten hög än låg. Kling Spect. P 4 a (1735). Fina Skiortor med Manschetter. BoupptVäxjö 1762. Manchetterna äro af genombrutna spetsar. KonstNyhMag. 1: 16 (1818). VaruhbTulltaxa 1: 335 (1931). — jfr BATIST-, CELLULOID-, DAM-, FRANS-, LÖS-, SKJORT-MANSCHETT m. fl. — särsk. (skämts.) bildl., om handbojor. Essén Misst. 30 (1911). Dens. Vap. 192 (1917).
2) (i fackspr.) oeg., om föremål som likna manschetter (i bet. 1). — jfr STÖVEL-MANSCHETT. — särsk.
a) om ljusmanschett. MeddSlöjdF 1884, s. 82. jfr LJUS-MANSCHETT.
b) tekn. om ringformiga (läder)packningar, vanl. med ut- l. omvikta kanter; läderkrage (se LÄDER-KRAGE 2 b). UB 2: 213 (1873). TT 1892, s. 144. Nerén (1930). jfr LÄDER-MANSCHETT.
c) (mindre br.) bot. om den övre ringen på flugsvamparnas fot. Fries SystBot. 383 (1897).
d) (i fackspr.) om hårkrans kring nedre delen av vissa hundars ben. Hamilton Hundras. 97 (1900).
3) [ellips av MANSCHETT-BLOMMA] bot. i pl.; = MANSCHETT-BLOMMA b. Fries Ordb. 77 (c. 1870; ”i trädgårdsspråket”).
Ssgr (till 1): A: MANSCHETT-ASK. särsk. (i sht förr) för förvaring av lösmanschetter till herrskjortor. HemslöjdsutstSthm 1880, s. 50. —
-BLOMMA, r. l. f. om växter vilkas blommor likna (gammaldags kråsartade) manschetter; äv. om själva blommorna.
a) (i vissa trakter) Convolvulus arvensis Lin., åkervinda; vanl. i pl. VetAH 1805, s. 120 (fr. Gotland). Wahlenberg FlSv. 131 (1824).
b) Datura stramonium Lin., spikklubba. Retzius FlOec. 209 (1806). Kniberg Wendt MedVäxt. 2: 37 (1816). —
-KNAPP, r. l. m. knapp varmed en (herr)manschett hophålles. Freja 1873, s. 22. —
-MYGGA. (föga br.) entomol. myggan Simulium reptans Lin., knott (vars skenben äro snövita o. se ut att vara beklädda med manschetter). Dahlbom Insekt. 330 (1837). HandtvLBl. 1905, s. 155. —
-PROLETARIAT. (vard.) jfr -proletär. GHT 1927, nr 50, s. 7. —
-PROLETÄR. (vard.) person med låga inkomster inom ”manschettyrkena”. DN(A) 1931, nr 131, s. 6. —
-PÅSE. (i sht förr) jfr -ask. SAOL (1900). —
-SKJORTA. (-ett- 1743 osv. -etts- 1743—1793) HSH 2: 278 (1743). —
-YRKE. (vard.) om sådana (manliga) yrken (ss. kontorsarbete, läraryrket osv.) som kunna (l. pläga) utövas i sådan klädsel vartill hör skjorta med manschetter (o. krage); motsatt: kroppsarbete. Kroppsarbete (är) lika lönande som manschettyrke. DN(B) 1931, nr 46, s. 5.
B (†): MANSCHETTS-SKJORTA, se A.
Spoiler title
Spoiler content