SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1943  
MARKSCHEJDER mar3k~ʃäj2der l. 4~10 (ma`rkschejder Weste; màrrkschä´jd´r Dalin), m.; best. -n ((†) -en Hiärne 2Anl. 340 (1706)); pl. = (Weste (1807) osv.) l. -drar (Sahlstedt (1773) osv.); förr äv. MARKSCHEJDARE, m.; best. -en l. -n; pl. =.
Ordformer
(mar- c. 1640—1819. mar(c)k- (-rch-) 1637 osv. -sched- 1687. -schejd- (-scheid-, -scheyd-, -skeid-) 1637 osv. -are 1687—1828. -er 1637 osv.)
Etymologi
[av t. markscheider, till mark, gräns (se MARK, sbst.1), o. scheiden, skilja (jfr SKEDA)]
(förr) bärgv. bärgsstatstjänsteman, officiellt bemyndigad att utföra uppmätning o. kartläggning av gruvor, gruvmätare. Bergv. 1: 79 (1637). Almquist Bergskoll. 39 (1909). — jfr UNDER-, ÖVER-MARKSCHEJDER.
Ssgr (bärgv.; utom i -bord, -metod o. -mätning numera bl. i fråga om ä. förh.): MARKSCHEJDER-BORD. använt vid gruvmätning. JernkA 1872, s. 262. —
-KARTA, r. l. f. av markschejder uppgjord karta över gruva, gruvkarta. SFS 1855, nr 9, s. 22. 3NF 8: 1136 (1928). —
-KOMPASS. [jfr t. markscheiderkompass] gruvkompass, bärgkompass. OxBr. 11: 135 (c. 1640). —
-KONST. jfr konst 3 e. HC11H 13: 103 (1697). —
-KONTOR. avdelning av bärgskollegium för gruvmätning (motsv. Kungl. Kommerskollegii gruvkartekontor); vanl. i sg. best. SvNorStatscal. 1818, s. 37. SFS 1832, s. 499. —
-METOD. speciell metod för gruvmätning, använd av markschejder; motsatt dels: planmätning, dels: mätning med teodolit. JernkA 1867, s. 129. Den svenska markscheidermetoden. Därs. 1917, s. 1. —
-MÄTNING. gruvmätning (med användande av markschejdermetoden). JernkA 1825, 2: 63.
Avledn.: MARKSCHEJDERI1004, n. (i fråga om ä. förh.; bärgv.) gruvmätning; gruvmätningskonst. Serenius N 4 a (1734). Bergv. 4: 557 (1821). UB 3: 119 (1873). särsk. (†) i sg. best., konkretare, om gruvmätningsväsendet ss. institution. Hr Franz von Schéele, Geschvorner, Eleve vid Marckscheideriet. SvNorStatscal. 1819, s. 174. BtRiksdP 1874, I. 1: nr 1, Bil. 5 b, s. 30.
Spoiler title
Spoiler content