SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1944  
MIMOGRAF mim1ωgra4f l. mi1-, m.; best. -en; pl. -er.
Etymologi
[jfr t. mimograph, eng. mimographer, fr. mimographe; av gr. μιμόγραφος, mimdiktare, till μῖμος (se MIM) o. -γραφος (se -GRAF)]
(om antika förh.) mimdiktare. ConvLex. 2: 647 (1823). Andersson (1857). Rydberg RomD 152 (1877).
Spoiler title
Spoiler content