MISSE mis3e2, sbst.1, m. l. r.; best. -en; pl. -ar; l. MISSA mis3a2, sbst.2, f. l. r.; best. -an; pl. -or (Östergren(1932)); äv. MISS mis4, sbst.3, m. l. f. l. r.; best. -en; pl. -ar.
Ordformer
(miss 1738—1932. missa c. 1730 osv. misse 1733 osv.)
Etymologi
[jfr d. mis, nor. o. nt. miss; bildat till MISS, interj.]
(vard.) smeksam benämning på katt; i formen missa nästan bl. om honkatt. Broman Glys. 3: 174(c. 1730). De hatade den beskedliga grå missan, som låg och spann i sängen i jungfrukammaren. Beskow SvBarn 83(1896). Tvättar missen sig bakom öronen bör unga frun fylla på sitt småbrödsförråd, ty då komma gäster. Wrangel FornTid. 226(1926). — jfr KISSE-MISS(E).
B: MISSE-KATT104. katt. Schulthess(1885). Det hade hänt att han en gång sett en vit missekatt som senare befanns aldrig ha existerat. Serner Birck 149(1917). —
