SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1945  
MODERATION mωd1eratʃω4n l. 1- l. mod1- l. 1-, l. -aʃ-, r. l. f.; best. -en; pl. -er.
Etymologi
[jfr t. o. eng. moderation, fr. modération; vbalsbst. till MODERERA]
1) måtta, återhållsamhet, sans; hovsamhet; förr äv. övergående i bet.: tillmötesgående, vänlighet. Visa, förr äv. bruka moderation emot ngn. Här bör migh icke förtiya, hwadh moderation och blijdheet thenne Höghlofflige Herre (dvs. G. I) brukade, emoot the fånger j Hans hender komme. Svart Ähr. 64 (1560). Agan giör snälla Barn, när han skeer med moderation. Grubb 823 (1665). Ofta (händer), att en Konung med oinskränkt magt regerar med moderation. HSH 9: 161 (c. 1800). (De) iakttogo .. en fullkomlig moderation i sina uttryck. De Geer Minn. 2: 17 (1892) SvD(A) 1934, nr 43, s. 3.
2) (föga br.) ändring, modifikation; jfr MODERERA 3. SpecPrivBergw. 9/8 1673, s. A 2 b. SPF 1850, s. 229.
3) (numera föga br.) nedsättning (av avgift), lindring (i pålaga); jfr MODERERA 4 a. OxBr. 10: 336 (1632). Altså begiäras en skiählig moderation och lindring på tulltaxan. BorgRiksdP 305 (1669). Moderation (i porto) tillåtes endast för bref som sändas inom Riket. SPF 1827, s. 180. Dalin (1853).
4) (numera föga br.) lindring, jämkning (i straff o. d.); jfr MODERERA 4 b. RA II. 2: 190 (1617). Så hade man wäl mått här vtinnan bruka medh Straffet lijtet större Moderation och Lindring (än som föreskrives i en viss stadga). Schroderus Os. 1: 250 (1635). Widekindi KrijgH 785 (1671). — särsk. (†) i uttr. utan någon moderation, utan ngn lindring l. jämkning, utan pardon. Stiernman Com. 2: 77 (1636). Schmedeman Just. 632 (1672).
Spoiler title
Spoiler content