SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1945  
MODERERA mωd1ere4ra l. 1- l. mod1- l. 1-, i Sveal. äv. -e3ra2, v. -ade; vbalsbst. -ANDE, -ING, -NING (†, G1R 4: 116 (1527)); jfr MODERATION, MODERATOR, MODERATÖR.
Etymologi
[y. fsv. moderera (HSH 15: 12); jfr t. moderieren, fr. modérer, ävensom eng. moderate; av lat. moderari (senlat. moderare), iakttaga måtta, styra, behärska, till stammen i modus, mått. — Jfr MOD, sbst.3, MODERAT]
1) (†) leda, styra, inrikta (ngt) åt rätt håll; reglera; hålla (en diskussion) inom lämpliga gränser; ordna, sköta om (en sak). OxBr. 10: 225 (1617). (Lantmarskalken skall) Moderere discurserne och taledt (på riddarhuset). RARP 1: 6 (1626). Gudh moderere och styre Sommarwäderleeken sålunda .. at (osv.). Eichstad Alm. 1643, s. 33. Begärte the ville moderera saken, at the kunde conformera sig med the andre. RARP 9: 74 (1664). Widekindi KrijgH 598 (1671). — särsk. refl., om person: rätta sig (efter ngt). Om någen beteer sigh otroghen emot Konungens Lijff .., så skal thet stå vthi hans Nådhes Wälde, theruti at lempa och moderera sigh effter sijn egen Godtyckio. Schroderus Os. 2: 298 (1635).
2) avpassa (ngts) storlek l. mängd l. beskaffenhet o. d. (efter ngt), anpassa; reglera; jämka. BOlavi A 4 a (1578). At vij böra så moderera böterna, så at Lagen blifver drägelig. 2RARP 6: 162 (1731); jfr 4. Att muskelansträngningen (vid bollspel) .. efter ålder och andra omständigheter kan modereras. Verd. 1884, s. 51. — särsk. (i sht i fackspr.) i fråga om (manuell) reglering av funktionen hos ngt: reglera. För att moderera temperaturen å den inkommande friska luften. TT 1871, s. 133. Därs. 1900, M. s. 104.
3) (†) ändra (ngt), ändra på (ngt), modifiera. Ath the medla och moderera .. hans testemente. G1R 3: 261 (1526). Huruledes hon (dvs. en viss krigsordning) är till att moderera, så att folket blifwer content och Rijket förswarat. CivInstr. 37 (1618). Bergv. 2: 60 (1738).
4) åstadkomma minskning i (ngt), göra (ngt) mindre, minska.
a) med avs. på mängd, pålaga, avgift o. d.: minska; nedsätta; förr äv. i uttr. moderera en avgift o. d. till så eller så mycket. RA I. 1: 98 (1527). Då lofvade Johan Wald moderera och lindra Taxeringen. ASScF 3: 658 (1680). Jag har modererat det (dvs. de femtio plåtar han lovat mig) til 40 Plåtar. PKalm (1754) hos Linné Bref I. 8: 111. Om .. consumtionen af Spannemålen vederbörligen modereras. Oelreich 847 (1756). Järta 1: 323 (1841). särsk. (numera knappast br.) i p. pf. i adjektivisk anv., om pris: moderat. Bergv. 2: 656 (1754). TT 1871, s. 185.
b) med avs. på handling, händelseförlopp o. d.: mildra l. minska skärpan l. häftigheten i (ngt), göra mildare; modifiera; äv.: dämpa (lynnesutbrott o. d.). NAv. 26/3 1657, nr 1, s. 1 (med avs. på vrede). Han talade alltför högt, och han fick af domkapitlet förmaningar att moderera sin röst. Cavallin Herdam. 2: 157 (1855). Ibland glömmer maskinisten att moderera farten i en kurva. Holmström Pyren. 74 (1928). särsk. (mindre br.) i p. pf. i adjektivisk anv.: sansad, moderat; icke överdriven; förr äv., om konungamakt (monarki): inskränkt. Rinman JärnH 332 (1782). En modererad konungamagt. HH XXV. 2: 181 (1809). Där de radikala filosoferna samlades för att vid ett gott bord föra en modererad konversation. Castrén Creutz 197 (1917).
5) (numera bl. tillf.) refl., om person: dämpa sin vrede l. iver o. d., lägga band på sig, behärska sig; äv. i p. pf. i adjektivisk anv.: sansad, behärskad. Schroderus Comenius 894 (1639). Kanske finna de .. för godt, att moderera sig. Atterbom (1842) i 3SAH XXXVII. 2: 77. Banér är mera oförvägen och vågsam, Torstenson mera försigtig och modererad. Mankell Fältsl. 483 (1858). Strindberg HögreR 113 (1899). Östergren (1932).
Spoiler title
Spoiler content