SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1945  
MULTIPLICITET mul1tiplis1ite4t, r. l. f.; best. -en.
Etymologi
[jfr eng. multiplicity, fr. multiplicité; av lat. multiplicitas (gen. -ātis), till multiplex (se MULTIPLEX-)]
(numera bl. tillf.) mångfald, mängd, stort antal; förhållandet att ngt uppträder l. förekommer ett upprepat antal ggr; äv. i uttr. multiplicitet i ngt, mängd av ngt, ngts förekomst upprepade ggr o. d. Mineralogien (frambringar) en multiplicitet i sammansättningar, som (osv.). Berzelius Brev 9: 98 (1814). Genom multipliciteten i tillnamnen (skapades) nya möjligheter till förväxling. OoB 1931, s. 286.
Spoiler title