[jfr t. mystisch, eng. mystic, fr. mystique; av lat. mysticus, av gr. μυστικός, till μύστης (se MYST)]
adj. till MYSTIKo. MYSTIKER,ofta med mera svävande bet. än i resp. huvudord.
1) till MYSTIK 1o. MYSTIKER:som hör till l. innebär mystik l. är kännetecknande för en mystiker. Then fördolda Guds visdom, eller mystiska Theologien. Lind(1749; under geheim). De mystiska världsreligionerna, för hvilka gudomen ytterst ter sig opersonlig. Söderblom Gudstr. 360(1914). Den utpräglat pietistiske, mystiskt fromme Rudin. HågkLivsintr. 12: 215(1931). särsk.
a) oeg., i fråga om mer l. mindre ockulta företeelser. (De förmenta häxorna beskylldes för) signerier och mystiska konster af mångfaldig art. Rydberg Frib. 228(1857). En .. docent i psykologi .. var .. intresserad av allehanda mystiska fenomen såsom borddans, andeknackningar. Siwertz JoDr. 86(1928).
b) allmännare; jfr MYSTIK 1slutet. Känslans mystiska konst, musiken. Bauck 1MusH 16(1862). Kärlek, blandad med en något mystisk andakt. Wägner Norrt. 48(1908).
2) (†) hemlig (se d. o. 3), lönnlig; äv. om person: hemlighetsfull (se d. o. 1); jfr MYSTERIUM 2. Basilides har sammandiktat 365. himlar, och har derutaf lemnat och antvardat sina lärjungar ett mistiskt eller hemligt ord, som heter Abraxas. Lundberg Paulson Erasmus 160(1728); jfr 1. (Sonen följde mitt i natten sin fader) utan att ens med en enda fråga våga störa sin mystiska fader. Perdén Kitunen 13(1834).
3) hemlighetsfull (se d. o. 2), dunkel; underlig, besynnerlig, gåtfull; äv. om person; jfr MYSTERIUM 3, 5. Rademine Knigge 1: 53(1804). I aulan, der vi lemnade den mystiske främlingen. Rydberg Ath. 128(1859, 1866; uppl. 1876: hemlighetsfulle). En mystisk förkänsla. Svedelius Lif 125(1887). särsk. (ngt vard.) i nedsättande anv.: som inger misstankar, misstänkt; dubiös, ”obskyr”, suspekt. Det är en mystisk figur. Saken ser mystisk ut. En närstående gentleman, som påtagligen haft något mystiskt för händer uti .. (den bestulnes) fickor. Topelius 24: 281(1862).
