SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1946  
NAFTA naf3ta2 l. 40, r. l. f.; best. -an; pl. (i bet.: olika slag av nafta) -or.
Ordformer
(nafta (napht(h)a) 1748 osv. nefta (-ph-) 1687 (rättat efter hskr.)—1706)
Etymologi
[y. fsv. nafta (napta) (PMånsson 405); jfr d. nafta, t. o. eng. naphtha, fr. naphte, lat. naphtha, gr. νάφϑα; av persiskt urspr.]
(i sht i fackspr.) (oraffinerad) bärgolja, petroleum; förr äv. om eter (se d. o. III). Hiärne Berghl. 450 (1687). Retzius Pharm. 37 (1769; om eter); jfr Berzelius Kemi 5: 1048 (1828). Naphta är den finaste och renaste del af Bergolja, samt bör vara hvit och klar. Rinman (1789). Starck Kemi 228 (1931). — jfr RÅ-NAFTA.
Ssgr (i sht i fackspr.): NAFTA-BORRNING. —
-BRUNN. (gm grävning l. borrning åstadkommen) fördjupning (borrhål) i marken varur petroleum erhålles. Hiärne 2Anl. 230 (1706). —
-BÅT. lastad med l. avsedd för transport av petroleum. TurForskn. 3: 33 (1918). —
-DROPPAR, pl. eter. Lindgren Läkem. (1891, 1902). —
-FARTYG. jfr -båt. Hedin GmPers. 417 (1887). —
-FONTÄN. om naftabrunn med särskild tanke på den (liksom ur en fontän) ur brunnen sprutande petroleumstrålen. Nathorst JordH 348 (1890). —
-FÄLT. jfr fält 5. —
-GAS. om de flyktiga beståndsdelarna i petroleum. FKM 2: 75 (1807). —
-INDUSTRI. NerAlleh. 1886, nr 58, s. 3. 3SAH XXXVII. 1: 25 (1926). —
-KÄLLA. jfr -brunn. Ödmann StrSaml. 3: 102 (1788). —
-RAFFINADERI. Ahrenberg Männ. 6: 172 (1914). —
-VITRIOL. eter. Lindgren Läkem. (1891, 1902).
Spoiler title
Spoiler content