publicerad: 1946
NATURELL nat1ɯräl4 l. -u-, stundom med fr. uttal, adj. o. sbst.; ss. adj. komp. -are (†, Ehrensvärd PVetA 1743, s. 8), superl. -ast (†, Linné Diet. 1: 95 (c. 1750)); ss. sbst. r. l. m. (VDAkt. 1705, nr 232, osv.), äv. (numera föga br.) n. (Swedberg Lefv. 553 (1729), Söderhjelm Runebg 1: 310 (1904), Östergren (1933; sälls.)); best. -en, ss. n. -et; pl. -er.
Ordformer
(-el 1655 (: naturelt, adj. n.)—1900 (sbst.). -ell 1675 osv. -elle, sbst. 1752)
Etymologi
[jfr d. naturel, adj. o. sbst., t. naturell, sbst.; av fr. naturel, adj. o. sbst., av lat. naturalis (se NATURAL-)]
I. adj.: naturlig o. d. — särsk.
1) (†) = NATURLIG 1. Sättiandet eller planterandet (är) det förnämsta sättet, hvarigenom sädeskornet får en naturel och medfödd art, til prolification eller förkåfring. Stridsberg Åkerbr. 48 (1727).
2) (†) ociviliserad; jfr NATURLIG 8. (Zaporogerna) hwilka äro ett mycket naturelt och grofft sälskap: plumpa i gierningar så wähl som åsyn. KKD 6: 173 (1709).
3) (†) som är i överensstämmelse med ngns l. ngts natur l. med naturens ordning l. lagar o. d., naturenlig, naturlig, självklar, självfallen. Och föll thetta alt H(an)s Exc. intet swårt, vthan lijka som naturelt. Emporagrius Oxenstierna 137 (1655). Som han lidit så stor skada och större än någon annan, så är det ock naturelt, at han bör få mera pengar än någon af de andre. 2RARP 4: 503 (1727). Det är ju ingen ting naturellare, än at den som skal befalla en annan at förrätta en ting, bör äfven sielf veta huru det förrättas. Ehrensvärd PVetA 1743, s. 8. Ligga i höet är naturellaste sängen; sic rustici æstate omnes. Linné Diet. 1: 95 (c. 1750). — särsk. i uttr. naturell med ngt, som är i enlighet med ngts natur. Våra förnämsta exportvaror äro de som hämtas utur våra jerngrufvor och skogar .. dessa productioner äro naturelle med vårt land. LBÄ 9—10: 95 (1798).
4) (†) om jord: som icke förts till den plats där den befinner sig, utan bildats där gm naturens krafter. Man examinerar Jorden på bemelte tillgånger (till fästningen), antingen hon är naturell eller tillfördt, och söker dhe stadigaste och högste Orterna. Rålamb 8: 35 (1691; i fråga om fästnings anläggande).
5) (†) som icke framställts gm konst, äkta. En naturell dödskalle. Schück VittA 5: 439 (i handl. fr. 1693). 15 st. naturelle Caffebönor. VDAkt. 1787, nr 299. Alm(Gbg) 1792, s. 42.
6) (i fackspr.) om färg: som är materialets egen, natur-. En kashaklänning i naturell färg med ett litet guldlädersskärp. SvD(B) 1925, nr 78 B, s. 6.
7) garv. o. skom. om skinn l. läder: som fått behålla sin naturliga (vanl. ljusa) färg; särsk. om skinn till foder i skodon o. läder till reseffekter. Hirsch LbGarfv. 189 (1898). Det s. k. naturella kalfskinnet. Forssell Handskom. 46 (1920).
8) (†) som gör intryck av äkthet l. natur, naturlig. Apelles målade vindrufvor så naturelle, at han bedrog foglarna ther med. Scherping Cober 1: 209 (1734). Lenngren (SVS) 2: 73 (1793).
II. sbst.
1) sätt varpå ngns natur är beskaffad; numera bl. med tanke på den andliga naturen: kynne, skaplynne, sinnesart, karaktär o. d.; stundom om ngt (uppträdande o. d.) som tillhör l. härflyter ur ngns natur. En .. lärd Magister predikar i Domkyrckion: och förer en förvnderlig stil. Jag frågar honom, hvem han följer: och råder honom ther ifrå. Svarades, ingen följer jag: thet är så mitt naturel. Swedberg Lefv. 553 (1729). En grufvelig passion, en otidig beständighet hafva förstört min naturel och ändrat min caractère. Riccoboni Catesby 68 (1761). För öfrigt återfinner man i ”Hans Alienus” (av Heidenstam) .. i allmänhet ett naturell, för hvilket allting är högtidligt och festligt, äfven skämtet. NordT 1892, s. 452. Kritisk verksamhet i förening med lyrisk naturell är en kombination, som aldrig upphör att förbrylla de rätliniga, när den emellanåt förekommer. SvD(A) 1930, nr 129, s. 12. särsk. (†) om kroppsbeskaffenhet. VDAkt. 1705, nr 232. Stark, svag, härdig, veklig naturell. Murberg FörslSAOB (1793). Dalin (1853).
2) (†) naturliga anlag, begåvning. PH 2: 1070 (1734). Många Hundar hafva en medfödd naturell (för jakten), så at man behöfver så godt som ingen möda med dem, blott öfning. Brummer 71 (1789). Hafva mycken naturell för skalldekonsten, tonkonsten, ritkonsten o. s. v. Murberg FörslSAOB (1793).
3) (†) frihet från förkonstling, naturlighet. Jag .. tviflar, det en Piece .. utan åtskillighet, sanning och styrka i Caractererne, utan värdighet, frihet och naturel i dialogen .. skall åstadkomma någon särdeles Theatralisk värkan. Kellgren (1788) i SAD 1: 515.
Ssg (till I 6): NATURELL-TAPET. (i fackspr.) tapet med papperets egen färg avsiktligt framträdande; tapet tryckt på i massan färgat papper. 2UB 8: 199 (1900). VaruhbTulltaxa 1: 262 (1931).
Spoiler title
Spoiler content