NON nå4n (rimmande med Thon Forsius Fosz 34(1621)), sbst.1, r. l. f. (i ä. tid möjl. äv. n.); best. -en; stundom äv. NONA nå3na2, sbst.1, r. l. f.; best. -an.
Ordformer
(non 1621 osv. nona 1902—1907. noon 1599)
Etymologi
[fsv. non, n.; jfr d. non, r. (fd. noon), nor. (o. fnor.) non, n., isl. nón, n., fsax. nōn, nōna, f. (mnt. none), fht. nōna, f. (t. none, non), feng. nōn, n. (eng. noon, middag); ytterst av mlat. nona (näml. hora), nionde timmen (räknat från klockan sex på morgonen), fem. av lat. nonus, nionde, avledn. av novem, nio (se NOVEMBER). — Jfr NONA, sbst.2]
(om romerskkatolska förh.) tidebön som läses l. sjunges (omkring) klockan tre på eftermiddagen; förr äv. om denna tidpunkt. Läs någhon tijdh medh migh horas (dvs. tideböner), Nattsong, Afftonsong, Noon. Balck Ridd. G 4 b(1599). Såsom den (dvs. gudstjänsten) borde vara lyktad vid Non eller klockan tre efter middagen. Lagerbring 1Hist. 2: 755(1773). Heidenstam Folkung. 2: 311(1907). OoB 1932, s. 411.
