SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1947  
NORDIST nωrdis4t, m.||ig.; best. -en; pl. -er.
Etymologi
[jfr d. nordist (i bet. 1); avledn. av NORD o. NORDEN, sbst.]
1) [jfr GERMANIST, ROMANIST m. fl.] person som sysslar med vetenskaplig forskning i nordiska språk (l. äldre nordisk kultur); äv.: person som driver (l. drivit) studier i ämnet nordiska språk i en akademisk examen. OoB 1923, s. 359.
2) (tillf.) person som i en l. annan form hyllar nordismen. Sundberg NordFråg. 50 (1941).
Spoiler title
Spoiler content