SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1947  
NORVAGISM nor1vagis4m, förr äv. NORVEGISM, r. l. m.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(-vag- 1886 osv. -veg- 1837)
Etymologi
[jfr ä. d. norvegisme, d. norvagisme; till mlat. Norvagia resp. Norvegia, Norge (se NORVAGISERANDE); jfr DANISM, GERMANISM m. fl.]
språkv. på inflytande från norskan beroende ordform l. uttryck(ssätt) o. d. i annat språk. Liffman Petersen 80 (1837). En norvagism i vårt medeltida poetiska språk. FestskrPipping 406 (1924; rubrik).
Spoiler title
Spoiler content