SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1947  
NOTARIAL, adj.
Etymologi
[jfr eng. o. fr. notarial; till lat. notarius (se NOTARIE, sbst.1)]
jur. notariell; notariat(s)-; numera bl. i ssgr. Man har et Notarialt intygande, at Johan Carlson betalt .. 500 Goldgulden i Brygg i Flandren. Lagerbring 1Hist. 3: 609 (1776). Ekbohrn (1904).
Ssgr (jur.): NOTARIAL- 1taria3l~ l. nωt1- -ATTEST. notariatsattest. BoupptSthm 3/7 1662. 2VittAH XXXI. 1: 42 (1883, 1886).
-BEVIS. notariatsbevis. Lagerbring 1Hist. 4: 235 (1783). Upsala(A) 1923, nr 230, s. 2.
-INTYG~02, äv. ~20. jfr -attest. AntT 5: 423 (1895).
-PROTEST. värkställd av notarius publicus. BoupptSthm 21/7 1685. SFS 1924, s. 730.
-SIGILL. (†) om sigill av notarius publicus. BoupptSthm 4/1 1676, Bil.
Spoiler title
Spoiler content