publicerad: 1947
NOVIS nωvi4s, m.||ig.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(novice 1735—1897. novis 1703 osv. noviz 1840)
Etymologi
1) i fråga om katolska förh.: person som förbereder sig för inträdet i en (kloster)orden o. genomgår en provtid före avläggandet av (kloster)löftena; äv. i fråga om likartad företeelse inom icke-kristna religioner. Bremer Strid 245 (1840). Hur var det, min flicka, du är inte vigd nunna .. bara novis? Topelius Fält. 1: 236 (1853). KyrkohÅ 1928, s. 161.
2) allmännare, om person som är oerfaren l. ny i sin omgivning; nybörjare; nykomling; stundom med närmare anslutning till 1, om ngn som söker anslutning till viss krets o. d., aspirant. (”Nymfens”) blygsamhet viste, att hon var novice, och ju mera jag såg på henne, ju mera rodnade hon. Tersmeden Mem. 2: 151 (1735). (Djävulen) låter .. de äldre hexorna föreställa honom noviserna, hvilka han då pröfvar. Rydberg Magi 117 (1865). En del röster (ha) höjts mot att jordbrukarna behandlas som rena noviser (i jordbruksföredragen i radio). SvD(B) 1942, nr 353, s. 4.
-MÄSTARE. manlig befattningshavare med uppsikt över de manliga noviserna. Hildebrand Medelt. 3: 933 (1903). —
-MÄSTARINNA. kvinnlig befattningshavare med uppsikt över de kvinnliga noviserna. SDS 1897, nr 394, s. 3. —
(1, 2) -TID. SAOL (1900). Under hans novistid i den politiska journalistikens tjänst. Lamm StrindbgDram. 1: 100 (1924). —
Spoiler title
Spoiler content