SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1947  
NOVERA, v.
Etymologi
[av lat. novare, göra ny, förnya, till novus, ny (jfr NOVA). — Jfr INNOVERA]
(†) förändra. Ridderskapet och Adelen hafva intet i sinnett att novera något, utan äro elliest gierna till fredz med Hans sahl. Kongl. Maij:t [Konung] Carl Gustafs försäkring. RARP 11: 168 (1672).
Spoiler title
Spoiler content