SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1947  
NUMERA 4~me1ra l. 3~20, äv. 400 (númèra Dalin), l. NUMER 4~me1r, förr äv. NUMERE, adv.
Ordformer
(äv., i sht förr, skrivet ss. två ord. -mer (-meer, -mehr) 1630 osv. -mera (-mehra) 1624 osv. -mere (-meere, -mehre) 16061660)
Etymologi
[efter t. nunmehr; av NU, adv. o. konj., o. MER(A), adj. o. adv.]
för att ange att ngt är l. förhåller sig l. brukar ske o. d. annorlunda än det tidigare varit l. gjort osv.: nuförtiden, i våra dagar; sedan en (längre l. kortare) tid; förr äv.: (nu o.) hädanefter; i nekande sats stundom liktydigt med: (icke) längre. Ett numera knappast brukligt ord. AOxenstierna 2: 697 (1624). Effter Rosenstierna nu mehra är förordnat director i kopparcompagniet. RP 6: 128 (1636). Mit namn heter numera en Christen, men tilförena het jag Nåde-lös. Lagerström Bunyan 1: 65 (1727). En patriark gick förr i vilda marken / .. I biskopsgård bor nu mer Patriarken. Tegnér (WB) 2: 139 (1813). Nu mera .. (betyder) äfv. hädanefter. Dalin (1853). Hon var af en typ, som numera icke finnes. De Geer Minn. 1: 68 (1892). Johnson SträndSvall 169 (1946). — särsk.
a) [motsv. NU, adv. o. konj. I 2] avseende ett tillstånd l. ett skeende o. d. vid en tidpunkt l. under en period i förfluten tid, stundom liktydigt med: då, vid den tiden, ”dåmera”; äv.: då längre. Fastän K. Christiern varit i belägenhet, at giöra motstånd, hvilket han numera icke var, så hade han .. haft möda nog, at försvara sit eget land. Dalin Hist. III. 1: 71 (1761). Ingen .. vågade numer slå sig på den föraktade köpenskapen. Strindberg NRik. 145 (1882). Grimberg VärldH 6: 90 (1935).
b) vid momentana verb i pf. l. pluskvamperfektum (jfr a) för att ange att ngt skett som förändrat tidigare förhållanden l. att en vändpunkt inträtt o. d.; numera nästan bl. då ett påtagligt resultat av verbalhandlingen kvarstår. Stiernhielm Cup. 13 (1649, 1668). Apollo .. haer numehr sin Daphne glömt. Lucidor (SVS) 201 (1672). Numera har man icke sett honom här. Cannelin (1921). Den skånska majfesten, som numera sjunkit ned till den enkla majsjungningen. Nilsson FestdVard. 28 (1925). jfr (†): (Vi vilja meddela) ded vij (sedan vij .. nu mehre .. begifuett oss på vår resee) ähre vordne genom mottväder .. uppeholdne. AOxenstierna 2: 1 (1606).
c) (†) med omedelbart tillagd tidsbestämning angivande huru länge ett tillstånd o. d. varat l. ngt brukat inträffa o. d. Efter som .. Stånds-Högheet, Prijs, och Wälde, numera i någre hundrade åhr esomoftast äre komne i stort Miszbruk: .. Altså hafwe wij (osv.). Stiernhielm Virt. Cart. (1650, 1668).
d) (i sht i skriftspr.) ss. omedelbar bestämning till sbst. (i sht titlar), liktydigt med: nuvarande (se d. o. 2); särsk. i sats innehållande uppgift om ngt som inträffat o. d., innan personen i fråga erhållit den titel osv. som nämnes; motsatt: fördetta, dåvarande, förre, fordom o. d. Han var i sin ungdom studiekamrat med numera lektor N. N. JTerserus (1659) i BraheBrevväxl. II. 1: 129. Numera Professor Atterbom. HJärta (1829) i 3SAH XL. 2: 130. Förre e. o. notarien, numera litteratören Arvid Falk. Strindberg RödaR 18 (1879).
e) (†) i uttr. numera (högst) salig hos Gud N. N. o. d., ss. beteckning för avliden person. VgFmT II. 8—9: 188 (1651). Grift-Skrift .. Öfver .. Den Fordom Hög-Edle och Välborne, Men numera hos Gud Salige Herren, Herr Jahan Schmedeman. Frese VerldslD 77 (1713, 1726).
Spoiler title
Spoiler content