SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1947  
NUMRERA numre4ra, i Sveal. äv. -e3ra2, förr äv. NUM(M)ERERA (nummerèra Dalin) o. NUMERA, v. -ade ((†) p. pf. numerert Printz Uhr 67 (1769)). vbalsbst. -ANDE, -ING.
Ordformer
(numera 1647—1761. numerera 1635—1896. nummerera 1676—1890. numrera 1654 osv.)
Etymologi
[jfr d. num(m)erere, t. numerieren, numrera, lat. numerare, räkna; avledn. av NUMMER]
1) (†) räkna; addera; äv.: sammanlägga enheter till tal. Swedberg Schibb. 286 (1716). Biurman Brefst. 156 (1729). Numererande eller täljande, sammanläggande af enheter (ettor) till tal. Borelius Metaf. 28 (1883).
2) förse (ngt) med l. ge (ngt) ett (l. flera) nummer; märka (ngt) med l. skriva o. d. nummer på (ngt); stundom liktydigt med: paginera; i sht förr äv.: märka l. förse l. beteckna (ngt) med siffror (siffra) l. med annat tecken med sifferbetydelse. Inventarium, bestoendes i 43 numererade bladher. BtÅboH I. 7: 69 (1635). Till Gardiners numererande .. Hwit Hållans trå. HusgKamRSthm 1707, s. 254. Hela församlingen reste sig opp i numrerade bänkar. Tegnér (WB) 3: 110 (1820). Thulin Mant. 2: 100 (1935). jfr (tillf.): Den stora blanketten innehåller uppgifter, som numrerats alfabetiskt från A till I. SvD(B) 1946, nr 125, s. 10. — jfr AV-, OM-NUMRERA, ävensom ONUMRERAD. — särsk.
a) (†) handel. åsätta (en vara) ett ”nummer” (se NUMMER 4 slutet). Åstrand (1855). Smedman Kont. 7 (1874).
b) (föga br.) beteckna (år) med årtal. Nilsson FestdVard. 190 (1925). Systemet för årens numrering, den s. k. eran, undergick .. efter Cæsars tid en väsentlig förändring. Bergstrand Astr. 71 (1925).
c) (†) refl., om regent: bestämma sitt ordningstal ss. regent; tillägga sitt namn ett ordningstal; utsätta ordningstal vid sitt namn. SvMin. 1844, nr 31, s. 2. Efter .. (Johannes Magnus') konungalängd numrerade sig sjelf Erik XIV. Atterbom Minnest. 1: 77 (1847).
d) ss. vbalsbst. -ing i vissa speciella anv.
α) (i fackspr.) system l. skala för indelning i storleksnummer. Fransk numrering för bomullsgarn anger det antal tusen meter, som väga 500 gr. Hagberg o. Asklund Textilind. 238 (1924). Redditchskalan (för storlekar på fiskkrokar) plägar man kalla för ”gamla numreringen”. Hammarström Sportfiske 32 (1925).
β) om förhållandet att ngt är numrerat (på visst sätt); äv.: nummerindelning; äv. om sammanfattningen av alla nummer i en följd. En gammal nummerering af (handskrifts-)bladen i öfra kanten. Schlyter SkL XIX (1859). Fortlöpande numrering för alla .. artiklar (i serievärket). 3SAH 17: 183 (1902).
e) i vissa numera obr. anv.
α) i p. pf., om lista: upptagande nummer (med viss betydelse l. av visst slag). Thå .. (adeln på rikssalen) opkomme efter numererat Lista på wahnligit wijs. RARP 4: 304 (1650).
β) i uttr. numrera ngt på ngt, skriva ngts nummer på ngt (annat). (Konstapeln låter) alla Stycke-Portar Nummerera på en Pappers Lapp, och fäster samma papper ofwan widh Porten. Grundell AnlArtill. 1: 32 (c. 1695).
γ) mil. i uttr. numrera kvarter, (rekognoscera o.) fördela kvarter för trupp. Uti een by .. der .. (tre) förrijdare woro och nummererade qwarteren för partiet. KKD 12: 85 (1703).
Ssgr (till 2, i fackspr.): A: NUMRER-VÄRK, n. särsk. boktr. maskin l. apparat använd vid tryckning av nummertecken o. nummer. NordBoktrK 1914, s. 184.
B: NUMRERINGS-ANORDNING~020. jfr -maskin, numrer-värk. NordBoktrK 1914, s. 184. SvPostv. 107 (1924). —
-MASKIN. Numreringen (av sedlarna) ombesörjes af numreringsmaskinen. UB 1: 684 (1873). —
-STÄMPEL. Döss o. Lannge (1915). —
-SYSTEM. system för numrering (av t. ex. storleksgrader l. museiföremål). TT 1875, s. 1 (för tråd). Ymer 1936, s. 242.
Spoiler title
Spoiler content