SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1947  
NUMMER num4er, n. (Lind (1749) osv.), äv. (utom i Finl. numera bl. ålderdomligt l. starkt bygdemålsfärgat) r. l. m. l. f. (Rudbeck Atl. 1: 111 (1679), Hufvudstadsbl(A) 1934, nr 318, s. 9); best. numret (Vinterbl. 1853, s. 69, osv.), ss. r. l. m. l. f. nummern (CivInstr. 493 (1704), Hufvudstadsbl(A) 1934, nr 318, s. 9) ((†) num(m)eren Rudbeck Atl. 1: 111 (1679), Polhem Test. 93 (c. 1745); num(m)ren Sahlstedt (1773), Widegren (1788)); pl. = (Columbus Ordesk. 75 (1678) osv.) l. (utom i Finl. numera bl. ngn gg ålderdoml.) numror (äv. att hänföra till sg. numra) (HusgKamRSthm 1727—29, s. 500, Hufvudstadsbl(A) 1934, nr 340, s. 7 (: numrorna)) ((†) numerar Rudbeck Atl. 3: 4 (1698); numerer HusgKamRSthm 1704, s. 83, Därs. 1711, s. 218; numrar Rudbeck Atl. 1: 202 (1679), Heinrich (1828); numrer (äv. möjl. att hänföra till sg. numra) Swedenborg RebNat. 1: 283 (1718: numrerna), Linder Regl. 93 (1886)); pl. best. numren (Sundén (1887) osv.) l. nummerna (Moberg Gr. 190 (1815) osv.) l. (utom i Finl. numera bl. ngn gg ålderdoml.) numrorna (-e) (Kellgren (SVS) 6: 37 (1774), Hufvudstadsbl(A) 1934, nr 340, s. 7) ((†) numrarna (-e) Hallman Blacksta 143 (1759); numrerna (-e) Swedenborg RebNat. 1: 283 (1718), HTSkån. 2: 222 (1838)); förr äv. NUMRA, r. l. f.; best. -an; pl. -or l. -er (se ovan).
Ordformer
(numer 1679 (: numeren, sg. best.)1711 (: Numerer). nummer 1678 osv. numra 17801853 (i folkspr.))
Etymologi
[jfr t. nummer, eng. number, fr. numéro, ital. numero; av lat. numerus (se NUMERUS); formen numra sannol. bildad till pl. numror. — Jfr NUMRO]
Anm. För nummer brukas förkortningen nr l. n:r (äv. n.).
1) (†) matematisk storhet uttryckt l. uttryckbar med en l. flera siffror l. motsv. tecken; tal (använt vid räkneoperationer). Rudbeck Atl. 3: 4 (1698). 8: 216 .. hvilka numrer, äro .. Cubictal af röttren 2 och 6. Mört Weidler 26 (1727). Då en nummer multipliceras med sig själf, kallas producten, som uppkommer, samma nummers qvadrat. De Rogier Euler 1: 223 (1786). Palmblad Fornk. 2: 405 (1845). — särsk. i utvidgad anv., i uttr. vara nummer noll, se NOLL, räkn. a.
2) (†) antal, numerär. KKD 11: 41 (1704). Numern af dem, som .. (1748) idkade Studier vid Rikets Academier. Wallquist EcclSaml. 5—8: 570 (1795). Dalin (1853). jfr: (Antalet promovendi har) så ansenligen minskats, att det sällan varit flera än 8 à 9 utöfver 50 numern. Annerstedt UUH Bih. 5: 125 (i handl. fr. 1783). — jfr FOLK-, HEMMANTALS-, MORTALITETS-NUMMER. — särsk. i sådana uttr. som fylla numret, numrets fyllnad o. d.; i sht bildl., särsk. för att beteckna ngns obetydlighet. Regimenternes nödiga numers fyllnad. LMil. 1: 10 (1680; jfr 7 h). För at fylla nummern. Holmberg 2: 220 (1795). Döden fortfar att göra luckor i våra leder, och, fastän de tomma platserna åter fyllas, är gemenligen denna fyllnad mera nummerns än hjertats. Wallin Rel. 2: 408 (1827; jfr 7 h). Östergren (1933).
3) (†) språkv. numerus; jfr NUMERUS 1. (Ordet) Sig. brukas til alle kön ok Nummer, så i plurali som sing. Columbus Ordesk. 75 (1678). Rydqvist SSL 1: 352 (1852). Dalin (1853).
4) (†) siffra l. sifferkombination (ss. ett resp. två l. flera tecken av viss form). Rålamb 4: 36 (1690). Mört Weidler 27 (1727). Så at man (i aritmetiken) med enkel Numer, altid fortfarer til 10, sedan betienar man sig af tvänne, til dess 10 omgånger blifva, då (osv.). Swedenborg RebNat. 1: 330 (1740). Dalin Synon. 200 (1870, 1925). — särsk. [jfr motsv. anv. i t. o. fr.] handel. i utvidgad l. oeg. anv., om det (endast för vederbörande själv begripliga) (siffer)märke l. tecken som en handlande sätter på en vara för att senare vid behov lätt få reda på varans inköps- (l. försäljnings)pris; inköpschiffer; jfr 1. NF (1887). 2NF (1913).
5) (siffra l. sifferkombination betecknande det) tal som anger den plats ngn l. ngt har i en ordningsföljd l. serie l. som användes som beteckning för ngn l. ngt för att skilja honom osv. från andra l. annat; äv. konkret, om (kombination av) siffertecken av metall l. tråd o. d. varmed ett dylikt tal utmärkes; äv. bildl. Han kunde inte finna numret i telefonkatalogen. Man visste ännu inte vilket nummer vid gatan huset skulle få. Löpande nummer, nummer i fortlöpande följd. Rudbeck Atl. 1: 202 (1679). Till 12 par .. Lakan .. Arbetz Löhn för Sömmen med på sÿdda Numerer. HusgKamRSthm 1711, s. 218. Må ingen Ledamot (i Svenska Akademien) tillåtas at sin röst afgifva (vid val av ledamöter), om han borta är tå thes numer upropas. 1SAH 1: 24 (1786). Kyrkvaktaren .. jag kom från sakristian .. och skulle ta hem och skura numrorna. Strindberg Kronbr. 48 (1902; om siffertecken till kyrkas nummertavlor). Numret (på garn) anger längd per viss vikt, resp. vikt per viss längd. Hagberg o. Asklund HbTextil. 237 (1924). Numret å .. (telefon-)apparaten. RtKatal. 1937, 1: 23. — jfr ADRESS-, ASSIGNATIONS-, AUKTIONS-, AVDELNINGS-, BESIKTNINGS-, DEBETSEDELS-, DIARIE-, DISTINKTIONS-, GARN-, HAGEL-, HANDSK-, HEMMANS-, HUS-, INLÄMNINGS-, INVENTARIE-, JORDEBOKS-, KART-, KONTO-, KRAG-, LOTT-, ORDNINGS-, PANT-, STAMBOKS-, START-, STYCKE-, TELEFON-, TRÅD-NUMMER m. fl. — särsk.
a) (förr) om vart och ett av de tal (näml. 1—90) som förekommo i samband med lotterna i ett nummerlotteri. PH 9: 708 (1771). Bellman (BellmS) 3: 63 (1780). 2NF 16: 1149 (1912).
b) om adlig ätts nummer på Riddarhuset. Högt nummer, nummer som tillhör en tidigt introducerad ätt. Förr än de Adelige slägter .. fingo (på G. II A:s tid) visst rum och numer på Riddarehuset. Schönberg Bref 1: 203 (1778). Lillie har ju så hög nummer bland grefvarne, att, om han skall användas i utskott, är han sjelfskrifven ordförande. De Geer Lillie 45 (1880). — jfr ÄTTE-NUMMER.
c) sjöt. om handelsfartygs igenkänningssignal o. registreringsnummer i fartygsregistret; äv. om ständigt signalnummer för örlogsfartyg; äv. i uttr. hissa numret o. d., meddela ett fartygs nummer med fartygets signalflaggor. Sammanträffa befälhafvare, hissa hvardera sitt fartygs nummer. ReglFl. 1834, 1: 197. Smith 278 (1917).
d) om soldats l. annan militärpersons nummer i kompani l. annat militärt förband o. d.; särsk. (förr) om indelt knekts kompani- l. rotenummer; äv. (förr) om soldatrotes nummer. Kellgren (SVS) 3: 305 (1788). KrigVAH 1808, s. 56. SoldatinstrTräng. 1944, s. 201. — jfr INSKRIVNINGS-, KAVALLERI-, KOMPANI-, KÅR-, ROTE-, RUSTHÅLLS-, SOLDAT-, VOLONTÄR-NUMMER.
e) (†) i utvidgad anv.
α) i uttr. stå (vara, finnas) i första numret, vara den främste (l. det främsta) o. d., stå i främsta ledet. Sahlstedt (1773). Murberg FörslSAOB (1793).
β) i det frågande uttr. vad nummer står han under, vilken social ställning har han, hur pass ”fin” är han. Modée FruR 64 (1738).
6) i sht i sg. obest., i förb. med omedelbart följande grundtal, i uttr. angivande visst bestämt nummer (i bet. 5); särsk. i dylika uttr. som bestämma ett omedelbart föregående sbst., varmed de bilda ett enhetligt uttr. med bet.: person l. sak med det l. det numret (jfr 7); äv. med ett dylikt sbst. underförstått; jfr NUMRO 2. Rum nummer 10. Stadsbudet nummer 7. Nummer två satte stadsbudsmössan i nacken och tog tag i kofferten. Han bor i nummer 10. Taflan D. Num. 14. Rålamb 1: 16 (1690; möjl. till NUMRO). Sahlstedt (1773). Huset n:r 9 vid Nybrogatan. De Geer Minn. 1: 245 (1892). NordT 1929, s. 335. — särsk.
a) motsv. 5 d; jfr NUMRO 2 a. Major! Soldaten n:r 40 Berg kommenderad som ordonnans hos majoren. UInf. 28 (1889; ex. på anmälan). Nå, vad gör nr 17, när han går på post och regementschefen nalkas poststället? SvD(A) 1931, nr 187, s. 6. InfRegl. 1945, 1: 101.
b) nummer som betecknar ordning i kvalitativt avseende l. tidsföljd mellan två l. flera handlingar l. en rent tillfällig ordningsföljd o. d.; särsk. i uttr. nummer två, nästa, ytterligare (en l. ett); jfr NUMRO 2 b. Knappt hade han sagt detta, förrän han fick en örfil nummer två. Då skymtar en bukröd kropp genom stänket och nappar flugan nummer två. Hemberg ObanStig. 131 (1896). särsk. i uttr. nummer ett, för att beteckna att ngn (l. ngt) är bäst l. främst l. värst l. mest betydelsefull(t) l. viktigast o. d. Gaf oss derför himlen Vett? / Vett, som dock är numer Ett! Thorild (SVS) 1: 226 (1805). Han är en auktoritet och nummer ett i sitt fack. SDS 1900, nr 64, s. 1. särsk. [efter eng.-amerik. Public Enemy N:o 1 l. The Nations N:o 1 Enemy] i uttr. ngts (särsk. samhällets) l. ngns fiende nummer ett, ngts (osv.) värsta fiende; jfr NUMRO 2 b slutet. ”Samhällets fiende n:r 1”, (gangsterledaren) John Dillinger, har .. nedskjutits av polisen (i Chicago). SDS 1934, nr 197, s. 3.
7) [utvidgad l. bildl. anv. av 5] om ngn l. ngt (t. ex. ett enstaka ting l. en kategori) som betecknas med l. har l. bär ett nummer (i bet. 5) l. ingår som ett led i en följd l. serie l. samling o. d.; jfr 6. På det Psalm-boken icke må blifva för dyr för Allmänheten, bör Psalmernes antahl icke öfverskrida 500 Numrer. Wallquist EcclSaml. 1—4: 219 (1763). Heidenstams tre smådikter kunde utan svårighet ersättas (i antologin) med ett enda starkare nummer. SvD(A) 1929, nr 265, s. 18. — särsk.
a) om sammanfattningen av alla de inbördes lika o. med samma nummer (i bet. 5) betecknade exemplar av en tidning (l. tidskrift o. d.) som (i en viss upplaga) utges (ss. gällande för) en viss dag (l. del av dag l. vecka l. månad l. år o. d.); äv. om vart särskilt dylikt exemplar; äv. om bok som ingår i en serie o. d.; äv. (numera bl. tillf.) i uttr. löst nummer, lösnummer. Dalin Arg. 1: 212 (1733, 1754). Af de föregående Numrer (av denna veckoskrift) finnas äfven några Complette Exemplar. Posten 1769, s. 400. Tapeterna utgjordes .. af en mängd numror af Aftonbladet, hopklistrade. Blanche Tafl. 122 (1845). Priserna på såväl prenumeration som lösa numror. SvBL 5: 170 (1864). VFl. 1937, s. 193. — jfr A-, AFTON-, B-, EXTRA-, FEST-, GÅRDAGS-, JUL-, LÖRDAGS-, LÖS-, MIDSOMMAR-, MORGON-, MÅNDAGS-, PROV-, TIDNINGS-NUMMER m. fl.
b) om (musikstycke l. sång o. d. som utgör en) programpunkt vid en konsert o. d.; programpunkt i föreställning på varieté, cirkus, teater o. d.; äv. bildl. Det uttryck, den kraft, hvarmed han sjöng .. (solopartierna) gjorde dessa numror till kompositionens glanspunkter. BvBeskow Lefn. 43 (1857). Gymnastiska nummer. Cronholm Minnesbl. 23 (1908). Så fingo vi order att ställa upp oss .. och vänta på nästa nummer i programmet. Nordström Amer. 8 (1923; bildl.). — jfr BALETT-, BIOGRAF-, CIRKUS-, DAKAPO-, DANS-, DEKLAMATIONS-, DRESSYR-, EFFEKT-, EXTRA-, GLANS-, INLEDNINGS-, KABARÉ-, MUSIK-, PARAD-, SÅNG-, UNDERHÅLLNINGS-, VARIETÉ-NUMMER m. fl. — särsk. i utvidgad anv., om ngt som göres l. utföres för att väcka uppmärksamhet l. beundran l. som lämpar sig ss. medel för agitation o. d.; ngt uppseendeväckande l. intressant o. d. (Arresteringen av utlänningen) hade varit ett stort nummer (i huvudstaden). Janson CostaN 2: 97 (1910). jfr AGITATIONS-, PARAD-, RABALDER-NUMMER m. fl. särsk.
α) i sådana uttr. som ngns stora nummer, ett stort nummer för ngn o. d., för att beteckna att ngt (t. ex. ett visst uppslag l. en viss teori l. upptäckt o. d.) är ngns käpphäst l. en källa till stolthet för ngn o. d. Erik Nordin såg aktningsfull och beundrande ut, ty han förstod, att detta (dvs. en utredning om de psykologiska lagarna för handeln) var Wallys stora nummer. Hedberg Räkn. 39 (1932).
β) i uttr. göra (ett) stort nummer av ngt, äv. göra l. ställa till l. åstadkomma o. d. (ett) nummer av ngt o. d., framhäva l. med eftertryck påpeka l. utskrika l. stoltsera med ngt o. d.; ge ngt större proportioner än som tillkommer det, göra ngt märkvärdigare än det är, blåsa upp ngt till att synas bättre l. värre o. d. än det är o. d. SvTidskr. 1892, s. 408 (: göra ett stort nummer af). Han klandrade .. venstern .. för att den .. sökte blåsa upp småsaker till stora nummer. VL 1897, nr 54, s. 2. Har ni någonsin träffat någon osnörd kvinna, som icke gör något, om än aldrig så litet nummer af att hon är osnörd? Engström 2Bok 63 (1909). Nu ska vi ge de radikala bladen bräckan. Vi ska göra nummer af det här. Hellström Kusk. 202 (1910). UNT 1943, nr 243, s. 6.
c) om föremål (äv. föremålsgrupp) l. konstvärk i en samling l. ett museum l. på en utställning o. d.; äv. om bok l. skrift o. dyl. ss. en del av ett bibliotek. Castrén Res. 2: 277 (1847). (Vapen-)Samlingen, som egde många goda nummer och var verkligt berömd. 3SAH 13: 246 (1898). 30 numror musikalier. FoU 16: V (1903). (Ärkebiskopsstolens bibliotek) upptager (år 1369) omkr. 120 nummer. Schück VittA 1: 3 (1932).
d) (†) i fråga om lag l. förordning l. reglemente o. d., närmande sig l. övergående i bet.: paragraf, moment, stycke; särsk. i sådana uttr. som sätta under ett nummer, hänföra till en paragraf osv. (jfr 5); äv. i uttr. efter ett nummer o. d., i enlighet med en paragraf. Riksens Ständer (ha) öfwersedt .. (skulden) och .. funnit skiäligt, den samma .. under wisz Nummer at sättia. SvRStReglCont. 1720, s. A 3 b. Warandes denne Nummer (som behandlar vissa av rikets lån) widare specificerat igenom uprättade speciale Extracter. Därs. A 4 a. (De) hvilke äga sin rätt efter the föregående numrerne (i reglementet). PrästP 2: 324 (1723). 2RARP 6: 421 (1731). jfr: P(agina) 165 under X nummern (dvs. i kolumn nr 10). Rudbeck Atl. 2: 174 (1689; jfr 4, 5).
e) (i fackspr.) om hemman l. annan jordeboksenhet (med ett visst jordeboksnummer). När en Åbo brukar flere än en Numer, som tilsammans ey stiger öfver Trefierdedels Hemman, bör Klåckaren ändå icke niuta öfver en Skeppa. PH 3: 2389 (1747). Höjer Sv. 2: 451 (1877). — jfr HEMMANS-NUMMER.
f) (†) om plats l. steg l. placering o. d. i en följd l. i rangordning. JIhre hos Hoffmann Förnöjs. Föret. 4 b (1752). Där de, som äro både öfver, på och under vår så kallade rang, stå på en Numer. Gyllenborg PVetA 1757, s. 2. Sillfisket i Göteborg och Bohus län var för 20 år till baka på de lägsta numror af denna rangordning (näringarna emellan). .. Det vore artigt att veta, hvem som nu höjt upp denna näring öfver sin förra nummer. Chydenius 236 (1765). LBÄ 44—50: 60 (1801).
g) i fråga om ngt (särsk. kläder, klädespersedlar, järnvaror o. d.) som tillvärkas l. förekommer i varierande (med nummer i bet. 5 betecknade) storlekar l. utföranden o. d.: storlek, storleksgrad, klass; i fråga om tråd, spik o. d. äv.: grovlek, grovleksgrad; äv. om (sammanfattningen av) varor l. föremål av viss storlek l. i viss klass; äv. ss. bestämning till adj., mer l. mindre adverbiellt i sådana uttr. som ett nummer för stor o. d. Kostymen borde vara ett nummer större. Mössan är ett nummer för liten. PH 6: 3956 (1756). Det 8kantiga (bultjärnet) .. beställes gemenligen af 7 numror .., af hvilka de finare numror .. icke kunna slås .. med jemna kanter annorlunda än under knip-hammare. Rinman Jernförädl. 151 (1772). Stora .. och små nummer få (vid realisationer) säljas allra sist med ytterligare prisnedsättningar. HandInd. 971 (1927; om kläder). — jfr GARN-, HAGEL-, HANDSK-, KRAG-, TRÅD-NUMMER. — särsk. (tillf.) bildl. Fördöme mig, är ni inte ett par nummer styfvare karl, än jag trodde för en stund sedan. Janson CostaN 1: 167 (1910).
h) (i sht om ä. förh.) med nummer (i bet. 5 d) betecknad plats i militär enhet; beställning innehavd av ett indelt l. värvat manskap (se d. o. III 3); särsk. i uttr. effektivt resp. vakant nummer, beställning med resp. utan innehavare; äv. om rusthåll l. rote som uppsatte nummerkarl (o. nummerhäst); förr äv. abstraktare, i uttr. numret träffar ngn, ngn blir skyldig att fylla en vakant beställning. At det wore för Rote-bönderne drägeligare at skuta tilsammans hwar gång som Soldaten skal lejas 4 D:lr K:mt på Rotan .. än enär Roten på en gång utgifwer 100 D:lr K:mt och Numern honom träffar. LMil. 3: 49 (1692). At Rot- och Rusthållare öfver hela Riket böra enligit Contracterne recrutera the vacante Nummer. KBrevVacancer 14/10 1766, s. 2. Effektivt nummer. SFS 1887, nr 84, s. 35. Dessa kvarvarande nummer äro belägna i Västergötland. Noreen HallReg. 162 (1911). 2NF 32: 1024 (1921; om förh. 1805). — särsk. (numera bl. om ä. förh., arkaiserande)
α) i uttr. insätta (ngn) i (stundom äv. för) nummer, antaga l. uttaga (ngn) till soldat för att fylla en ledig beställning l. en lucka i ett militärt förband; äv. med avs. på häst: göra till nummerhäst. Då jag något före mönstringen .. begärt en öfverkomplet karl att insätta i nummer. JMSprengtporten (c. 1780) i MoB 8: 128. Dalin 2: 274 (1855: insatt för nummer). Remont-rulla, upptagande .. dagen då .. (remonterna) insattes i nummer. TjReglArm. 1858, 1: 212. Därs. 1889, s. 217.
β) i uttr. stå i nummer, inneha (med nummer betecknad) manskapsbeställning; äv.: vara simpel soldat. Thet i nummer stående Manskapet. KBrev 20/5 1757, s. 2. Spak Fan. 23 (cit. fr. 1774).
γ) i uttr. soldat l. volontär o. d. i resp. utan l. utom nummer, om manskap l. volontär o. d. som innehar en ordinarie beställning enl. organisationsplanen resp. en beställning utöver de ordinarie (o. som därför har resp. icke har ”nummerlön”); särsk. i uttr. spel i nummer, om militärmusiker (vanl. dock ej trumslagare) tillhörande manskapet o. tilldelad nummerlön. KrigVAH 1808, s. 21. Kostnaden .. bör blifva ingen för Kongl. Maj:t och Kronan, så vida 48 Trumslagare utan Nummer blifva öfverflödige (om de hittills varande Spel i Nummer inöfvas till Trumpetare). Därs. 1810, s. 135. Reservofficersvolontär utom nummer. SFS 1915, s. 1967.
δ) i uttr. ta (ett) nummer, ta värvning l. ta anställning som indelt soldat. Är det något till hufvud på en pojk, så är det nästan omöjligt att få honom att taga ett nummer. Sällberg Sockenk. 162 (1899). HågkLivsintr. 3: 100 (1923; om ä. förh.).
ε) i uttr. ingå för nummer, bli värvad l. indelt soldat; äv. ropas för (ett) nummer, göra tjänst i (en viss) soldatbeställning l. för (en viss) rote osv. Underrettelsse aff hwadh Compagnie Anderss Bengtson Kielman war, och för hwadh Nummer han ropadess, när han war Soldat. VDAkt. 1713, nr 401. Den yngling, mellan 20 och 25 år, som frivilligt ingår för nummer i den stående arméen, anses derigenom hafva fullkomligen uppfyllt sin beväringspligt. TjReglArm. 1858, 1: 120.
i) [jfr 5 d] (i sht förr) om (indelt) soldat ss. bärare av ett kompaninummer o. d.; nummerkarl (jfr j). Följande nummern, en gammal, ful och liten, passerade (i motsats till den nyss kasserade vid generalmönstringen av kompaniet). Tersmeden Mem. 6: 128 (1787). De faror för hvilka de på lavetten åkande numrorne (av batteriets manskap) voro utsatte. KrigVAT 1840, s. 129. Kanonbefälhafvaren .. ansvarar för att samtliga nummer vid kanonen fullgöra sina åligganden. ExFältartill. 1893, 1: 78. — jfr SERVIS-NUMMER.
j) om person som ingår i ett kollektiv av ngt slag (o. där betecknas med ett nummer) o. behandlas på ett opersonligt sätt o. med negligerande av de individuella önskningarna l. betraktas ss. så obetydlig att man icke behöver ta hänsyn till honom o. d.; äv. om soldat med tanke på hans ofrihet o. maktlöshet o. d. (jfr i). När man är i kronans kläder, är man bara ett nummer. Den period af en ung läkares lif, .. då den sjuke blott är ett nummer i det stora, lefvande planschverk, som sjukhuset ritar till ens patologiska handböcker. Munthe Nap. 159 (1885; jfr c). GHT 1897, nr 232, s. 2 (om resande på hotell). jfr: (Jag tycker) att patienterna (i den allmänna sjukvården) betraktas mera som nummer än människor. Lindhé Ledf. 55 (1903).
8) [åtminstone delvis utvecklat ur 7 c] (vard.) om person som är mer l. mindre originell l. löjlig l. uppseendeväckande l. är känd l. nämnes i mindre smickrande sammanhang o. d.; äv.: ”figur”, ”prick”, klassik; äv. mer l. mindre uppskattande, om person som är (värd att vara) föremål för intresse l. sympati o. d.; äv.: ”godbit”; ofta med mera neutral bet., försett med bestämning som anger hur ngn betraktas. Han är ett mycket svagt nummer. Den unga Gyllenborg .. var ett nummer för sig i det lättsinniga, glada hof, som bildades kring prinsarne. Levertin Gest. 72 (1903). Jag tycker att hvar präst skulle bli pigg på (att försöka omvända) ett nummer som mig. Engström 2Bok 31 (1909). Du är allt ändå ett konstigt nummer, du Selim! Lindqvist Herr. 317 (1917). Tösen .. den tror jag jag kan garantera för. Prima nummer. Swensson Willén 16 (1937). För den stora kategorin så kallade familjeflickor i Stockholm var han ett känt nummer. Lagerström Trasd. 8 (1943).
9) (†) stil. o. metr. = NUMERUS 2. IBibelkom. 1773, § 3. En del (ord äro) kanske endast för numern skul insatte (i en vers). 1VittAH 2: 171 (1773, 1776). Svenska språkets .. sköna klang och nummer. Liljestråle PVetA 1784, s. 25. (Den hos de gamle) så kallade nummern, bestående i den mest verkande ordning af ljud och af ord, den mest grannlaga blandning af längre och kortare stafvelser. 1SAH 1: 221 (1786, 1801). (Diktionen) beror helt och hållet af ordens ställningar mot hvarandra, periodernas sammankedning och nummerns egna omvexlande fall. SvLitTidn. 1816, sp. 774. Dalin (1853).
Ssgr (i allm. till 5): NUMMER-ANROP~02 l. ~20. telef. vid telefonering: anrop med telefonapparats nummer; motsatt: namnanrop. RTKatal. 1903, 1: III.
(5 d) -ARTILLERIST. (†) om menig artillerist. KrigVAT 1849, s. 91.
-BOK; pl. -böcker.
1) (i fackspr.) till 5: (räkenskaps)bok l. liggare o. d. vari föras anteckningar över föremål o. d. som äro betecknade l. angivna med nummer. Lundberg Träg. 63 (1754). TT 1888, s. 64. särsk.
a) (tillf.) kam. = -jordebok; jfr nummer 7 e. Forssell Hist. 1: 68 (1869).
b) handel. lagerbok. Jungberg (1873).
2) (förr, i vissa trakter) till 4, 5: bok med melodier som voro avsedda att spelas på psalmodikon o. vilkas toner betecknades med siffror l. nummer. Bra säkert är det från Dillners nummerböcker man ursprungligen fått impulsen till den flerstämda sången. Fatab. 1944, s. 35.
(4, 5) -BOKSTAV~02 l. ~20. (numera bl. tillf.) bokstav som användes ss. siffra l. som betecknar ett nummer. Hallenberg Myntcab. 68 (1804). Nummerbokstafven I .. (finns i våra äldsta diplom) någongång fullkomligt lika med vocalen i. 2VittAH 15: 37 (1831, 1839). Östergren (1933). jfr (i utvidgad l. oeg. anv., †): Det ser ut som man (dvs. hebréerna) .. hade kommit at .. anse .. menniskonamn för Nummerbokstäfver. Wulf Köppen 2: 180 (1799).
-BRICKA, r. l. f. plåt l. platta o. d. (graverad) med ett nummer som tillkommer l. är tilldelat o. d. det föremål varpå den är fäst l. den person som bär l. har den o. d. FörslTjReglArm. 1885, 3: 46 (över hästspilta). Den dag (kusken) Dick för första gången fäste nummerbrickan på sitt bröst. Hellström Kusk. 36 (1910). Hedberg Grop 136 (1937; i garderob på teater). Palmborg Westerlund 206 (1939; för patienter på läkarmottagning). MorgT(A) 1946, nr 265, s. 16 (för kunderna i en butik). särsk.
a) mil. buren av militärperson under krig (l. vid mobilisering o. d.) o. avsedd att underlätta identifieringen vid dödsfall, identitetsbricka, ”dödsbricka”. Nordensvan o. Krusenstjerna 2: 263 (1886). SFS 1887, nr 84, s. 35. ArtillRegl. 1940, 2: 177.
b) tekn. kontrollmärke som fabriksanställd hämtar, då han börjar arbetet för dagen; äv. om bricka som lämnas av arbetare ss. kvitto vid avhämtning av värktyg från förråd. VerktygB Omslag. (1900; om kvitto för värktyg). ArbStat. A 3: 111 (1901; om kontrollmärke).
-BRÄDE. särsk. (†) = -tavla a. Nordberg ClaræMinn. 144 (1727).
-BYRÅ. telef. vid telefonstation: sektion l. avdelning där allmänheten kan erhålla upplysningar om telefonnummer. RTKatal. 1908, 4: 273.
Ssg: nummerbyrå-personal. BtRiksdP 1902, I. 1: nr 64, s. 21.
-BÅT. (†) var o. en av de numrerade båtar som förr användes i Sthms hamn för transport av last till o. från större fartyg på redden. DA 1771, nr 123, s. 4. Murberg FörslSAOB (1793).
-ETIKETT. post. för vissa slag av postförsändelser (t. ex. rek, ass o. paket, förr bl. vissa rek) o. därtill hörande adresskort använd etikett med försändelsens resp. adresskortets (inlämnings)nummer; jfr -skylt b. Döss o. Lannge (1908, 1915).
(5, 7 a) -EXEMPLAR. i sht post. om (postbefordrat) exemplar av tidning(snummer) l. tidskrift(snummer) o. d. SFS 1895, Bih. nr 6, s. 36. Antalet nummerexemplar av abonnerade tidningar .. ansluter sig (nära) till brevförsändelsernas antal. SvPostv. 333 (1924).
-EXTRAKT. kam. (för överordnad myndighet avsett) utdrag ur l. sammandrag av (t. ex. tullkammares) räkenskaper l. journaler o. d. (med syftning på de nummer varunder poster uppföras i räkenskaper osv.). Öfver beräknad och uppburen expeditionsafgift skola tullkamrarne .. föra nummerextract. SFS 1829, s. 18. SPF 1839, s. 154.
-FARTYG. (†) sjöt. o. handel. om vart o. ett av de till antalet bestämda privilegierade fartyg som på 1700-talet fingo användas av städer kring Mälaren för befraktning av järn till Sthm. Hermelin PVetA 1773, s. 105. Murberg FörslSAOB (1793).
(1) -FILOSOFI. (†) matematisk-naturvetenskaplig tankebyggnad l. åskådning grundad på vissa talförhållanden i naturen l. universum; jfr filosofi 1. Keplers .. numer-philosophie. Cronstrand ÅrsbVetA 1823, s. 233.
(4, 5) -FLAGGA, r. l. f., l. -FLAGG. (numera knappast br.) sjöt. flagga med såväl bokstavs- som sifferbetydelse, använd för signalering på fartyg. Dalin FrSvLex. 2: 181 (1843). Lang FinlSjör. 104 (1932; om ä. förh.).
(4, 5) -FORM. (†) stamp l. dyl. för avtryckning av siffror l. nummer?; jfr form II 2. 1 st: Nummer Form med jernskaft. BoupptVäxjö 1800 (efter färgare). Därs. 1805.
(5, 7) -FÖLJD. [jfr t. nummerfolge] om den räcka l. följd som bildas av efter varandra i oavbruten serie (på samma sätt som motsvarande tal i den aritmetiska talserien) ordnade nummer; äv. om förhållandet att nummer äro ordnade på detta sätt; stundom äv. om den inbördes ordning mellan föremål l. leder l. delar osv. som anges l. bestämmes av en viss numrering; nummerordning; äv. konkretare, om ngt som består av delar osv. ordnade efter nummer. Ordna bladen i nummerföljd. Fortgående l. (fort)-löpande nummerföljd. Då nu en ny nummerföljd af .. Polyfem .. begynner, har (osv.). Polyfem II. 1—2: 1 (1810). De gamla psalmernas .. nummerföljd .. bör iakttagas. Runeberg ESkr. 2: 263 (1854). ANF 54: 2 (1939).
-FÖRTECKNING. SFS 1913, s. 1083.
-GÅNG. (†) om system för numrering, nummerindelning. Då härdningsmärken brukas eller tecknas på (gevärs-)låsen, .. bör .. en passande nummergång härtill begagnas. SFS 1830, s. 817.
(5, 7 d) -GÄLD. hist. o. statsv. om den svenska statsskuld som efter Karl XII:s död uppdelades i vissa (med nummer betecknade) kategorier alltefter den ordning i vilken kreditorerna ägde att få sina skuldsedlar inlösta. SvRiksd. II. 13: 112 (1934).
-HAMMARE. skogsv. hammare l. yxa använd för stämpling av nummer i virke o. d. HbSkogstekn. 773 (1922).
(5 d) -HANTVÄRKARE. (†) mil. hantvärkare av manskaps grad med nummerlön. SamlFörfArméen 5: 209 (1867).
-HOP, m. (†) bärgv. om malmhop som vid malmlottning erhållit visst nummer. Johansson Noraskog 1: 140 (i handl. fr. 1785).
-HYRA, r. l. f. (i Finl.) telef. abonnemangsavgift för telefonapparat. FFS 1920, s. 512.
-HÅL, n. telef. i kopplingsbord på telefonstation: numrerat hål där abonnentapparat med motsv. nummer inkopplas gm införande av en kontaktpropp. Nyström Telef. 59 (1885).
(5 d, 7 h, i) -HÄRBÄRGE. (†) mil. rustkammare, trossbod. SFS 1887, nr 84, s. 27.
-HÄST. (förr; se dock slutet) mil. om häst som enl. organisationsplan fanns vid ett (indelt l. värvat) kavalleri- (l. artilleri)regemente o. var tilldelad manskap (resp. användes ss. draghäst); motsatt: befälshäst; äv. om häst uppsatt av rusthåll vid kavalleriet, nummerkarls häst; jfr nummer 5 d, 7 h. Braunerhjelm LifregHäst 4: 20 (i handl. fr. 1764). DA 1808, nr 70, Bih. s. 2. Arméns nummerhästar äro af tvenne slag: ständige och rusthålls-hästar. KrigVAT 1848, s. 330. Då dragonen .. David Ström vid sitt afskedstagande .. af sina rusthållare erhöll sin nummerhäst som gåfva. VL 1895, nr 214, s. 2. Sällberg Sockenk. 188 (1899). särsk. (fullt br.) i vissa jämförelser l. i bild; i sht med tanke på nummerhästens vana att lystra till (trumpet)-signaler. Bergman MVBar. 98 (1926). Alla rycker till (vid rättelser under gymnastiken) som gamla nummerhästar. SvD(A) 1934, nr 306, s. 8.
(5 d) -INDELNING~020. särsk. mil.; särsk. om indelning av (kanon)servis i nummer. KrigVAT 1844, s. 6.
-JORDEBOK~102. kam. bok l. förteckning upptagande (på visst sätt) numrerade jordenheter; jfr nummer 7 e.
(5, 7 g) -JÄRN. (förr) metall. om (bult)-järn tillvärkat o. fört i marknaden i vissa bestämda storlekar som betecknats med nummer alltefter diametern. Bergv. 2: 408 (1747). NF 2: 1324 (1878).
(5, 7) -KANTAT. (om förh. under 1700-talet) mus. kantat(form) med de olika delarna l. numren tydligt åtskilda; jfr -mässa. NoK 124: 38 (1935).
(5 d, 7 h, i) -KARL. (förr; se dock slutet) om soldat (l. annan militärperson) som tillhörde indelt l. värvat manskap o. som i denna egenskap bar ett nummer inom kompani l. skvadron o. d.; menig soldat. Blix SvJordbrH 7 (1792). Fanjunkaren Flöjt, som .. tjent sig upp från nummerkarl vid andra gardet. Wingård Minn. 9: 61 (1848). Karlfeldt FlBell. 93 (1918). särsk. (fullt br.) bildl., om person som låter föra sig i ledband o. villigt lyder order l. om obetydlig person i allmänhet; särsk. om obetydlig riksdagsman (l. annan politiker) som blint lyder anvisningarna från sitt parti; äv. om person som fyller sin plats (till belåtenhet) utan att höja sig över mängden. SthmFig. 1847, s. 180. (J. H. Thomander) var ingen nummerkarl i ledet, som efter kommando-ord satte sig i rörelse eller gjorde halt. 2SAH 41: 30 (1866). Goda nummerkarlar. Swensson Willén 246 (1937; om skötsamma skolynglingar). Nummerkarlarna (i riksdagen) bli allt flera med ty åtföljande mekanisering av det politiska livet. SvD(B) 1944, nr 107, s. 4.
-KLAFF. tekn. på signalapparat o. d.: klaff som vid nedfallande blottar ett nummer o. därmed markerar varifrån signal givits. 2UB 3: 474 (1897).
-KNAPP, r. l. m. [jfr t. nummerknopf, eng. numbered button, fr. bouton à numéro] (†) mil. om uniformsknapp med truppförbands nummer. KrigVAT 1838, s. 255. Därs. 1845, s. 226.
-KORT, n. (numera bl. i Finl., föga br.) kort l. sedel o. d. med nummer vid tombola o. d. Weste 2: 1970 (1807). Hufvudstadsbl(A) 1934, nr 311, s. 1.
-KULA, sbst.1, r. l. f. (numera bl. tillf.) om numrerad kula l. (halvklotformig) träbricka i vissa spel o. d., särsk. lottospel. Balck Idr. 2: 236 (1887; kastad ss. mål vid skytte). Wilson Spelb. 289 (1888; i lotto).
-KULA, sbst.2, f. l. r.||ig. (förr, vard.) om (dålig) nummerhäst; jfr kula, sbst.6 Huru många utrangerade ”nummerkulor” hafva icke avancerat till adjutantshästar! IllMilRevy 1904, s. 213.
-LAPP, r. l. m. lapp (av papper l. tyg o. d.) försedd med ett nummer (o. avsedd ss. igenkänningstecken l. kontroll- l. kontramärke o. d.); särsk. (numera bl. tillf.) järnv. om dylik lapp använd vid pollettering av resgods; äv. om tyglapp med startnummer som bäres av deltagare i idrottstävling. ReglTjSJ 1858, s. 113.
-LIGGARE, r. l. m. (i fackspr.) liggare (på kontor o. d.) för anteckning l. registrering av nummer på inkommande l. expedierade handlingar l. försändelser l. laster l. fartyg o. d. BtRiksdP 1891, I. 1: nr 46, s. 18 (i fråga om fartyg). Döss o. Lannge (1915).
(4, 5) -LINJE. (numera bl. tillf.) i sht sjöt. om (viss) med siffror l. nummer försedd skala l. linje på räknelinjal l. räknesticka o. d.; jfr gunter-skala. Hiorter SjöCal. 1750, s. C 8 b.
-LISTA, r. l. f. särsk. (om ä. förh. vid Karlberg): förteckning över kadetterna(s nummer o. namn). Oscar II 6: 237 (1892, 1895). Ekstrand Karlbg 219 (1937).
-LOTT. (†) kam. i fråga om stadsäga o. d.; anträffat bl. i uttr. med hel nummerlott, som utgör en odelad stadsäga o. d. Till salu .. Gården och Tomten .. vid Grönegatan .. med hel Nummerlott. LdVBl. 1822, nr 20, s. 4.
(5 a) -LOTTERI. (förr) lotteri där insats enl. vissa regler kunde göras på vart o. ett av numren 1—90 l. kombinationer av dessa o. där fem nummer uttogos vid dragning o. kunde utfalla med vinst; särsk. om det statliga nummerlotteri som inrättades i Sverige 1771 o. nedlades 1841. Hos Oss har i nådigt öfvervägande kommit, huruledes .. Nummer-Lotteriet (är infört i de flesta länder). PH 9: 704 (1771). Nummer-Lotteriets dragning i förrgår d. 15 December: N:ris 45—27—23—74 och 57. AB 1830, nr 4, s. 1. (Bellman) fick .. genom en anbefallning från .. (G. III) fast plats som sekreterare i nummerlotteriet. Sylwan Bellman 104 (1943).
Ssgr (förr): nummerlotteri-direktion. särsk. om direktionen för det statliga nummerlotteriet 17711841. SthmStCal. 1775, s. 95. 3SAH 44: 115 (1933; om förh. 1813).
-kollektör. person som auktoriserats att för nummerlotteri(et)s räkning tillhandahålla allmänheten lottsedlar o. utbetala vinster. Murberg FörslSAOB (1793). DA 1825, nr 56, s. 1.
-kontor. lokal för försäljning av lottsedlar o. utbetalning av vinster o. d. i nummerlotteri(et). DA 1793, nr 153, s. 3.
-medel, pl. om pänningar influtna till statskassan ss. vinst på det statliga nummerlotteriet. AdP 1809, IV. 1: 1197.
(7 h, i) -LÖN. (förr) mil. till avlöning (t. ex. åt volontär l. spel) l. för annat ändamål inom indelt regemente disponerad pänningsumma erlagd av rote l. rusthåll ss. ersättning för att dess nummer lämnats vakant, dvs. att soldat icke blivit uppsatt; äv. om lön till (värvad l. indelt) menig soldat. SFS 1830, s. 230. De 37 nummerlöner, som varit anslagna till sqvadronshästläkarnes aflöning. BtRiksdP 1892 B, I. 1: nr 1—2, s. 31. Schenström DalregH 6: 8 (1938; om ä. förh.).
-LÖS. särsk. (†) till 9: orytmisk; som strider mot rytmens o. välljudets lagar o. d.; äv. om stavelse: obetonad. Phosph. 1811, s. 501 (om obetonad stavelse). Hammarsköld SvVitt. 1: 375 (1818; om oskön l. orytmisk ordställning).
(5, 7) -MÄSSA, r. l. f. (om förh. under 1700-talet) mus. mässkomposition med de olika delarna l. numren tydligt åtskilda; jfr -kantat. NoK 124: 47 (1935).
-ORDNING.
1) om ordningsföljden mellan nummer (l. med nummer försedda personer l. föremål o. d.) med samma inbördes placering l. ordning som motsvarande (hela) tal i den vanliga (aritmetiska) talserien. Manskapet står uppställt i (i sht förr äv. efter) nummerordning. Lefrén Förel. 2: 117 (1817). SFS 1938, s. 565.
2) (mera tillf.) om (visst system för l. på visst sätt gjord) indelning i l. fördelning av nummer; numrering; stundom äv. närmande sig bet.: rangordning. Bergv. 2: 84 (1739). (En egendom) uti Qvarteret Argus under N:o 136 efter gamla, men 6 efter nya nummerordningen. DA 1824, nr 68, s. 3. Hufvudtitlarne fingo först efter 1840 års riksdag den nummerordning, de nu ega. Wieselgren Samt. 23 (1880). Tvisterna om nya eller nyanmälda ätters nummerordning. SvRiksd. I. 3: 491 (1933).
3) (†) om (ngns) tur enl. en viss numrering. (Biljardspelaren) blifver (i ett visst fall) så länge från spelet tills hans nummerordning kommer. Lundequist KonstSpel. 1: 28 (1846).
-PINNE. trädg. jfr -sticka. HbTrädg. 6: 80 (1876).
-PLÅT. om (metall)skiva försedd med ett nummer, vanl. numret på det föremål där den är placerad; särsk. om dylik (vanl. rektangulär) skiva anbragt på automobil l. cykel o. försedd med dennas registreringsnummer. TT 1875, s. 44. Rogberg Två 157 (1929).
(5, 7 g) -PROVARE, r. l. m. (förr) handarb. skiva l. dyl. med olika stora hål för bestämmande av en virkkroks storleksnummer. Berg Handarb. 3 (1873).
(1, 5) -PUNKTERARE. (förr) om person som bedrev nummerpunktering. Kellgren (SVS) 2: 231 (1787). SvFolket 7: 203 (1938).
(1, 5) -PUNKTERING. (förr) om den av charlataner bedrivna föregivna konsten att gm sammanställning av tal l. nummer förutsäga kommande händelser; jfr punktering. Odhner G3 2: 133 (1896).
-PÅLE. (i fackspr.) påle försedd med (ett) nummer; särsk. om dylik påle använd vid stakning o. mätning av linjer o. d. UtsädT 1893, s. 80. LB 1: 263 (1901).
(5 d, 7 h, i) -PÄNNINGAR, pl. (†) kam. pänningsumma l. avgift erlagd av rote(bonde) för knektens underhåll l. ss. ersättning för befrielse från uppsättande av knekt; jfr knekt-pänningar 1. LMil. 3: 50 (1692).
-SEDEL. jfr -lapp. Lindfors (1824). SFS 1912, s. 74.
-SERIE. (i fackspr.) fortlöpande följd av nummer (som åsättas l. tilldelas en viss kategori föremål l. personer, ofta till skillnad från en annan kategori med en annan nummerserie). De två nummerserier, med hvilka Generalstabens kartblad betecknas. Landsm. XX. 1: 11 (1903). SFS 1941, s. 2029.
(5 c) -SIGNAL. särsk. (i icke officiellt spr.) sjöt. signal varmed fartygs ständiga nummer tillkännages, igenkänningssignal, ständigt signalnummer; äv. om signal som tillkännager en signalstations nummer. Dalin FrSvLex. 2: 181 (1843). Stenfelt (1920).
-SKIVA, r. l. f. Norman GossLek. 156 (1878; om numrerad skiva vid lotterispel). Ljungman Eberhart Hus. 19 (1936; om fingerskiva på automatisk telefonapparat).
(5, 7 d) -SKULD. hist. o. statsv. = -gäld. SvRiksd. II. 13: 113 (1934).
-SKYLT. särsk.
a) (mera tillf.) på hus: skylt l. plåt angivande fastighets gatunummer. En ung flicka, som stod och läste på nummerskylten öfver porten. Bergman Dröm. 153 (1904).
b) (†) post. om nummeretikett för paket. Döss o. Lannge (1908).
-SKÖLD. särsk. (förr) järnv. på banvakts uniformsmössa: metallplåt med banvaktens nummer. SJ 4: 549 (1906).
(5 d) -SOLDAT. (†) menig soldat, nummerkarl. KrigVAT 1839, s. 64. Vinterbl. 1844, s. 15.
(5 d, 7 h, i) -SPEL. (förr) mil. militärmusiker tillhörande manskapet; ”spel i nummer” (jfr nummer 7 h γ). SamlFörfArméen 5: 547 (1824). BtRiksdP 1904, 4Hufvudtit. s. 26.
-STAMP, r. l. m. (i fackspr.) redskap för stämpling av nummer (t. ex. i timmer); jfr -stans. Skogvakt. 1891, s. 176.
(5 c) -STANDERT. (numera bl. tillf.) sjöt. på fartyg: standert angivande fartygets nummer. KrigVAT 1848, s. 246.
-STANS. (i fackspr.) redskap för stansning l. stämpling av nummer (i metall); jfr -stamp. JernkA 1860, s. 303.
(5, 7) -STARK. (i sht i fackspr.) som innehåller l. har l. består av o. d. (absolut l. relativt) många nummer; särsk.
a) till 7 c, om samling av föremål (i museum l. på utställning o. d.). MeddSlöjdF 1891, s. 78. Den nummerstarka samlingen af .. (Sergels) lösa teckningsblad. Göthe Sergel 54 (1898).
b) (om ä. förh.) till 5 d, 7 h, i, om militärförband med avs. på manskapsstyrkan. KrigVAH 1810, s. 155.
-STICKA, r. l. f. sticka l. dyl. (av trä) försedd med (ett) nummer; särsk. trädg. för utmärkande av plantor o. d. Lundberg Träg. 206 (1754).
-STO. (förr) mil. jfr -häst; jfr nummer 5 d, 7 h. KrigVAH 1822, s. 44. 2NF 25: 1248 (1917).
(5 d, 7 h, i) -STYRKA, r. l. f. särsk. (förr) mil. om antalet nummer vid indelt l. värvat förband; äv. (numera mindre br.) om manskaps- l. personalstyrka vid l. storlek av armé l. krigsmakt o. d.; äv. (mera tillf.) i utvidgad anv., om antal l. mängd inom (l. storlek av) kollektiv i allmänhet. KrigVAH 1810, s. 124. Ett antal rekryter, svarande mot en sjettedel af Kompaniets nummer-styrka. SamlFörfArméen 5: 233 (1832). Opinionens nummerstyrka. Crusenstolpe Ställn. 13: 98 (1848). SvFolket 10: 373 (1939; i fråga om indelt regemente).
-STÄMPEL. (i fackspr.) för stämpling av t. ex. trävirke l. järn l. kött; jfr -stamp, -stans. Bergsmännen (böra) aflägga deras hitintil öfliga numerstämplar. Bergv. 2: 408 (1747). Ström Skogsh. 177 (1830; för trävirke). SFS 1913, s. 1114 (för kött).
-TAL.
1) (†) till 1, 4: tal, siffertal. Murberg FörslSAOB (1793). Den oändeliga följden af de hela numertalen. VetAH 1818, s. 212. Holmberg Nordb. 193 (1852).
2) (†) språkv.
a) till 1: räkneord. Almqvist SvSpr. 247 (1840).
b) till 1, 5: ordningstal. Nummertalet Fjerde. 2SAH 1: 162 (1801). Dalin (1853).
3) (†) till 2: antal, numerär; äv. i fråga om pänningsumma: storlek. Jag håller .. före .. (kyrkan) vara otilräckelig för halfva Numertalet. VDAkt. 1780, nr 203. 600 Rdr B:co: en summa, som ehuru till nummertalet betydlig (osv.). Leopold (1810) i 2Saml. 1: 69. Boström 3: 556 (1865).
4) (†) till 5: (skrivet) nummer. Ödmann AnvPred. 45 (1807). Verserne (i Bib. 1541) äro icke åtskilde genom numertal. Wingård 2: 295 (1841).
5) (numera bl., mera tillf., i Finl., i sht i skriftspr.) till (5,) 7; i fråga om ngt som består av l. innehåller nummer: antal nummer l. föremål o. d. (i en samling o. d.); om militärförband: antal ”nummerkarlar”; om tidning äv.: storlek av upplaga. Med ingångna år .. fortsättes denna Veckoskrift, til samma Numertal (dvs. antal nummer) .., som den i det förledna utgått. GT 1788, nr 2, s. 4. (Myntsamlingens) nummertal .. (uppgick) till 3,383. BtRiksdP 1871, I. 1: nr 1, Bil. 7, s. 29. Båtsmännens effektiva nummertal. Därs. 1872, I. 1: nr 15, s. 1. Finland 324 (1893; i fråga om tidningars upplaga). Den till nummertalet ojämförligt största donationen (till Hfors univ.-bibl.) utgjordes av den boksamling, som (osv.). Nohrström StrövtBöck. 74 (1935).
6) (†) till 5, i uttr. i nummertal, i nummerordning. AdP 1800, s. 647.
(7 a) -TALS, adv. (†) i nummer, nummervis. (Tidskriften) Samlaren ges ut nummertals. Kellgren (SVS) 6: 72 (1777).
(4, 5) -TAVLA. tavla l. skiva l. plåt avsedd för l. försedd med nummer (resp. siffror; jfr b). Moberg Rask. 97 (1927; på soldattorp). Mörne Katz VitMän 256 (1928; på bil). särsk.
a) i kyrka: tavla för upphängning av psalmnummer. Numer-Taflan, til Psalmerne ..; Sådana taflor voro här i landet icke i bruk för än 1700, tå jag then först begynte bruka i Rogstad kyrko. Broman Glys. 2: 153 (c. 1730). SvD(B) 1946, nr 288, s. 8.
b) (numera knappast br.) om urtavla. Möller 2: 1457 (1785). Det stora verldsuret .., som har hela stjernehvalfvet till nummertafla. Franzén Pred. 1: 95 (1841). Östergren (1933).
c) tekn. i utvidgad anv., om väggskåpsliknande anordning med nummerklaffar (t. ex. vid ringledning, brandtelegraf o. d.). TT 1897, M. s. 13. KatalInstallAsea 1931, s. 209.
(1, 5) -TECKEN.
a) (numera bl. tillf.) om tecken l. beteckning för (ett) nummer l. (förr) ett tal. Knutarnas äldsta bestämmelse till nummer- och minnestecken (på snören hos vissa mera primitiva folk). 2VittAH 11: 2 (1822).
b) boktr. om viss ligatur ss. förkortning för ordet numro (l. nummer). Nummertecken (Nº) användes sällan i texten, utan begagnas då förkortningen n:r. Nordin Boktr. 105 (1881). NordBoktrK 1914, s. 184.
(5, 7 g) -TRÅD. (i fackspr., numera knappast br.) järntråd förekommande i olika storleksnummer (1—24); äv. om finare sorter av dylik järntråd; jfr bältare-, kopparslagar(e)-tråd. Rinman Jernförädl. 218 (1772). (Efter de grövre sorterna järntråd) följande sortamenter, til och med N:o 24, heta Nummertråd. Dens. 1: 920 (1788). Rothstein Byggn. 139 (1856).
(7 h) -VAKANS. (förr) förhållandet att soldatbeställning l. nummer är vakant; äv.: vakant soldatbeställning. BtRiksdP 1878, I. 1: nr 1, Bil. 3 a, s. 43. (Kungl. Maj:t har) förordnat att blifvande nummervakanser vid regementet icke borde besättas. Därs. 1885, 4Hufvudtit. s. 28.
(5, 7) -VIS, adv. (mera tillf.) nummer för nummer, ett nummer åt gången; i nummerserie l. nummerföljd. Obligationerna lågo ordnade nummervis. Närboende kunna .. hos Förläggaren nummervis afhämta (tidningen). SKN 1841, s. 8. Östergren (1933).
(1, 4) -VÄRDE.
1) (knappast br.) mat. numeriskt värde. VetAH 1813, s. 3. Lindelöf AnGeom. 80 (1864). Cannelin (1921).
2) (†) i fråga om mynt, sedlar o. d.: nominellt värde. Deras önskan, som anse Credit-Sedlarna böra til fulla nummer-värdet inlösas. AdP 1800, s. 683.
-VÄXLING. särsk. (numera bl. tillf.) mil. till 5 d, 7 i: växling av servisnummer vid pjäs. ProjReglBattEx. 1826, s. 60. Skall nummerväxling ega rum, då servisen har sin plats vid afbröstad kanon, kommenderas: Växla-nummer! ExFältartill. 1893, 1: 109.
-ÄNDRA. telef. ge ändrat nummer åt (telefonabonnent); jfr namn-förändra. Abonnenter å Stockholmstelefon nummerändras till 4- och 5000-talen genom tillägg av 4000 till förutvarande nummer. UppsTelegrafkommissCirk. jan. 1921.
Spoiler title
Spoiler content