SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1947  
NUMRO num4l. -ro l. -rå, l. (numera bl. arkaiserande) NUMERO num4erω, äv. 4- osv. (nu´-mero (l(äs) numro) Weste; nùmmro Dalin; númmro Schück (1854)), sbst. (r. l. m. RARP V. 2: 5 (1655: under een Numero; jfr numerus), HH XXXII. 1: 37 (1776); n. RARP 2: 6 (1633), Därs. 3: 239 (1642)); pl. (†) numeros (RARP 2: 6 (1633)) (med avs. på pl. numror, se NUMMER); o. NUMRIS num4ris l. (numera bl. arkaiserande) NUMERIS num4eris, äv. 4-, sbst. pl.
Ordformer
(numero 1633 osv. nummero 1720c. 1900. numro 1776 osv. numeris 19331934. numris 1851 osv.)
Etymologi
[formen num(e)ro dels av (dat. o.) abl. sg. av lat. numerus (se NUMERUS), dels (gm förmedling av t.) av it. numero (o. möjl. av fr. numéro); formen num(e)ris av (dat. o.) abl. pl. av lat. numerus. — Jfr NUMMER]
Anm. För num(e)ro brukas förkortningen n:o l. n:ro, äv. no (i sht förr äv. ) o. för num(e)-ris n:is l. n:ris, äv. nris.
1) (†) = NUMMER 5. Sÿdt Numero på 7 St: Fönstergardiner. HusgKamRSthm 1712, s. 299. jfr: Hyrkuskarne hade N:o bak på sine rockar. BtVLand 2: 82 (1760). — särsk. = NUMMER 5 b. RARP 2: 6 (1633). Tillordnedes honom (dvs. Bagge) dett 90. Numero (på Riddarhuset), som Staffan Lemnius war tillfallet ock Mans linean alldehles war afgången. Därs. 3: 239 (1642). Därs. V. 2: 5 (1655).
2) (numera i sht i skriftspr., ofta ngt ålderdoml.) = NUMMER 6. Murberg FörslSAOB (1793). För karlar finnas här (på fängelset Kastenhof) fyra rum, nemligen Numris 2, 3, 4 och 5. Ridderstad Samv. 2: 470 (1851). En (teater-)biljett på sjätte bänken numro 82. Strindberg Kamm. 3: 12 (1907). Huset numro sex vid Svartmangatan. Siwertz JoDr. 262 (1928). Versen numero två. Ferlin Barf. 57 (1933). (†) om numrerad paragraf i reglemente o. d. (jfr NUMMER 7 d): Riksens Ständers Contoirs Specification på de Tropheer, som förauctioneras skola emot betalningens præsterande uti N:is 3. och 4. Höppener Plac. 303 (1754). — särsk.
a) = NUMMER 6 a. Kellgren (SVS) 3: 305 (1788). Korpralen numro sju, Standar. Runeberg 2: 115 (1846). Nu så är du vår krigskamrat / Och numero femton, Stolt. Dens. 5: 97 (1860). Stjerne VisTystn. 67 (c. 1900).
b) = NUMMER 6 b. Han ville fly .. utan att säga honom sitt ärende numro 2. Strindberg RödaR 26 (1879). Den goda gamla frun hade rustat till en frukost numro två. Bergström Bild. 2: 35 (1882). Högberg Utböl. 1: 42 (1912). särsk. = NUMMER 6 b slutet. Kexél 1: 147 (1788). Ah! porter är ändå numro ett! Blanche Band. 300 (1848). Bland alla odrägliga människor jag träffat på är denne numro ett. Lindqvist Dagsl. 3: 184 (1904). SvD(A) 1929, nr 286, s. 3. särsk. i uttr. ngns l. ngts fiende numro ett, ngns l. ngts värsta fiende. Döden är läkarens fiende numro ett. Siwertz Förtr. 316 (1945).
3) (†) = NUMMER 7. Den numro af Samlaren, som angår Hr Graffman. HH XXXII. 1: 37 (1776); jfr NUMMER 7 a.
Spoiler title
Spoiler content