publicerad: 1947
NÅGONSTÄDES nå3gon~stä2des, äv. -ωn-, stundom NÅGONSTÄDS ~stä2ds, äv. NÅGONSTANS ~stan2s l. (vard.) NÅNSTANS nonstan4s, äv. 4~1 l. 3~2, äv. (numera bl. ålderdomligt, arkaiserande) NÅGORSTÄDES l. -STÄDS nå3gor~ l. -ωr-, förr äv. NÅGRASTÄDES l. -STÄDS, adv.
Ordformer
(någer- (no-, -gh-) 1523 (: noger stadz)—1544. någon- 1640 (: Någon städes) osv. någor- (no-, -gh-) 1528—1893. några- 1639—1706. någre- (no-, -gh-) 1530—1706. nån- 1688 osv. når- 1706—1751. -stads (-dz) 1523 (: noger stadz)—1642. -stans (-ds) c. 1690 osv. -städes (-ste-, -dh-) 1528 osv. -städs (-ste-, -dtz, -dz) 1530—1882, 1933 (sälls.). -stäns 1655—1793, 1933 (sälls.))
1) på en plats l. ett ställe (i eg. l. oeg. bem.) som man icke kan l. bör l. bryr sig om att ange l. som man föreställer sig på ett obestämt sätt; äv. för att beteckna riktning mot en dylik plats. Thet (dvs. att Gustav Vasa komme till tals med Fredrik I av Danmark) kwnne skee i tiilkomandis winther noger stadz wiidt landamerket. G1R 1: 138 (1523). (Biskopen hade) hos sigh twå raska och deijelighe Qwinnor, them förde han medh sigh, om han någorstädes reesa skulle. Schroderus Os. 1: 204 (1635). Jag har läst någorstädes i Milord Bolingbrokes skrifter en klagan, at (osv.). Rosenstein PVetA 1789, s. 165. Du ljuger, viskade det någonstans inom honom. Siwertz JoDr. 81 (1928). Han är min soldat / någonstans i Sverige. NDA(A) 1940, nr 253, s. 4 (ur en populär visa under beredskapstiden). — särsk.
a) (numera bl. vard.) pleonastiskt, i förb. med de frågande adv. var o. vart. Var är du nå(go)nstans? Vart skall du gå nå(go)nstans? Hwar the någhor städz sågho en högh backa eller tiockquistat trää, ther offradhe the sitt offer. Hes. 20: 28 (Bib. 1541). Jag kommer just för att ta reda på, var någonstans felet ligger. Jensen Montgomery 49 (1909).
b) i uttr. någonstädes hän (äv. hopskrivet), åt något håll l. till en obestämt tänkt plats; någonstädes ifrån (äv. hopskrivet), från något håll; förr äv. någonstädes bort. Någon städes bort eller hen. Linc. D 2 b (1640). (Sv.) någhorstädes ifrån, (lat.) Alicundè. Därs. Ssss 3 b. Hamb. (1700). Vi komma nånstansfrån. / Vi vandra nånstanshän. Mörne VandrVäg. 12 (1924).
2) (†) på ett visst, relativt obetydligt antal platser l. ställen, här och där. Stiernhielm WgL Föret. 1 (1663: någrestädes). Någorstädes är ok seed, at Predikanten införer hela Predikan i en Bön, hwilken (osv.). Ekman Siönödzl. 539 (1680). Hiärne Förb. 14 (1706: någrestädes).
3) i emfatisk anv. av 1, med ordet starkt betonat.
a) motsv. NÅGON I 4 a: på (stundom till) någon plats l. något ställe; motsatt: ingenstädes. 2SthmTb. 1: 161 (1546). Kasta vth Kroken, dhet nappar jw någorstädz. Grubb 413 (1665). Man måste någonstädes vara, sa' tjufven var i visthuset. Granlund Ordspr. (c. 1880). (Vapensköldarna) ska någonstans hänga. Strindberg NRik. 136 (1882).
b) motsv. NÅGON I 4 b, i nekande, frågande, villkorliga o. komparativa satser o. d.: på, stundom till (överhuvud) en enda plats l. ett enda ställe; stundom: på (överhuvud) en enda annan plats osv. Oss hoppes ath wy icke tiil thenne dagh noger stedz saa haffua beuiisth oss emot edher eller nogenn paa then sidenn, at wy (osv.). G1R 1: 222 (1524). At ingen Swensk A B C book, skal vthi nästföljande åhr tryckias eller någhorstädhes brukas, Runor förvthan. Bureus Abcb. (1611; i titel). Spegel GW 30 (1685). Hvad som gör min förtviflan är att hos oss, mer än någonstans, härmningen af den så kallade stora världen utbreder sig öfver alla samhällsklasser. Wrangel BrinkmTegn. 161 (i handl. fr. 1826). Talet om mänskoandens nivellering, om det någonstädes höres på allvar, är den brottsligaste av maximer. Karlfeldt Tank. 167 (1930).
Spoiler title
Spoiler content