publicerad: 1948
NÖJD nöj4d, adj. -are; n. o. adv. nöjt.
Ordformer
(neidher 1688. nögd 1612—1809. nöjd (nöyd) 1688 osv.)
Etymologi
1) förnöjd (se d. o. 1), belåten, till freds; om person l. ngns sinne o. d. Nöjd med (i Finl. äv. över) ngn l. ngt. Nöjd (med) att få göra ngt. Messenius Sign. 33 (1612). Bägge (de trolovade) äro nögda at skiljas åt. VDAkt. 1750, nr 61; jfr h. Man anser den lycklig, som är nögd med sit öde. Rosenstein PVetA 1789, s. 48. Hertzberg Päivärinta 3: 34 (1886: öfver). Jag är fullt nöjd med ert svar. Siwertz JoDr. 136 (1928). — jfr LIK-, MISS-, O-NÖJD m. fl. — särsk.
a) (i sht i södra Sv.) i uttr. lika nöjd, likgiltig. Vara lika nöjd om ngt, se LIKA, adj. o. adv. II 3 a. Warandes jag för thet öfriga lika nögd huru min Wälmening uttydes, allenast at hon någon god Werkan erhåller. Block Pest. 3 (1711). VLitt. 1: 354 (1902). Östergren (1933).
b) belåten med sin värld, sin omgivning, sin (ekonomiska) ställning l. sina förhållanden i allm. Nog haar dhen som nögder är. Grubb 570 (1665). Fabritius reste nu bårt, den nögdaste människa under Solen. Kempe FabritíiL 61 (1762). Hallström Than. 43 (1900).
c) spelt. om deltagare i vissa spel med kort l. brickor: som är belåten med de kort resp. brickor som han har på hand (o. som icke önskar byta sig till andra ur talongen). HbiblSällsk. 1: 302 (1839). Hinner .. (spelaren) till 9, 10 eller 11 (i ”halvtolv”), så bör han säga, att han är nöjd eller basta. Därs. 336. Därs. 2: 68 (i brickspel). Lundequist KonstSpel. 3: 94 (1849).
d) (†) i utvidgad anv., om tid, levnad o. d.: under vilken man är nöjd; lycklig. Mörk Ad. 1: 13 (1742). Kom njut med oss så nögda dagar! Lenngren (SVS) 1: 320 (1791). Schartau Und. 97 (1804).
e) (numera bl. i Finl.) i uttr. nöjd åt ngt, nöjd med ngt; äv. övergående i bet.: glad åt ngt. Folket är nu mycket nöjdt åt sina (på kyrkobyggande) nedlagda mödor. SDS 1914, nr 3, s. 9 (1794). Jag är nöjd åt att ni kommit hit. Thackeray Pend. 2: 507 (1851). Tavaststjerna LKarl 90 (1897).
f) (i icke fackligt spr.) om person som ådömts straff: som godtager den avkunnade domen (o. icke önskar överklaga den). Berndtson (1880).
g) [jfr uttr. mätt på ngt (se MÄTT, adj. 2 a α (α'))] (i vissa trakter, vard.) närmande sig bet.: som fått nog av ngt; äv. ironiskt: trött på ngt; i uttr. nöjd på ngt. HWijk (1833) hos Wrangel Blåögda 17. O du, på djerfva vågspel aldrig nöjde! Kullberg Tasso 1: 49 (1860). Nog är jag nöjd på det här eländet. Högberg Utböl. 2: 152 (1912).
h) (†) övergående i bet.: som utan missnöje finner sig i (att göra ngt). Runius (SVS) 1: 163 (1703). Så förklara sig Kyrkoherdarne nögde, at slikt vederlag emottaga. PH 8: 33 (1763). Jag är nögd, att åtaga mig den mödan. Murberg FörslSAOB (1793).
2) (†) som gör ngn nöjd, som kommer ngn att känna sig nöjd, som skänker tillfredsställelse, trivsam, trevlig, angenäm. Mörk Ad. 1: 120 (1743). Historien, som var hans ungdoms nögdaste arbete, och hans ålderdoms käraste tidsfördrif. Dens. ÅmVetA 1750, s. 7. De låga stranderne, .. små landtgårdar, .. alt detta skaffade ögat den nögdaste utsigt. Fischerström Mäl. 40 (1785).
Ssg: (1 f) NÖJD-FÖRKLARING. jur. förklaring varigm häktad l. eljest i fångvårdsanstalt intagen person förklarar sig godtaga den i målet mot honom fällda domen (varigm straff l. skyddsåtgärd som ådömts omedelbart kan börja värkställas, utan att först klagotidens utgång behöver avvaktas). PT 1902, nr 93 A, s. 3.
Avledn.: NÖJDHET, r. l. f. (mindre br.) till 1: förhållande(t) l. egenskap(en) att vara nöjd. Schönberg BrMenalc. 187 (1756, 1759). Sällheten .. kan säjas bestå i nöjdhet med ens eget läge. Wulff Leopardi 249 (1913). Östergren (1933). särsk. till 1 b. Carlén Bull. 3: 374 (1847). Wulff Petrarcab. 464 (1907).
Spoiler title
Spoiler content