SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1949  
OBOL obå4l l. å-, r. l. m.; best. -en, äv. -n; pl. -er.
Etymologi
[jfr t. obol, eng. obol(e), fr. obole, lat. obolus; av gr. ὀβολός]
forngrekiskt skiljemynt (= 1/6 drakma). Rydberg Ath. 212 (1859). Almquist VärldH II. 1: 150 (1931).
Spoiler title