SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1949  
O- ssgr (forts.):
OBODAD, se obådad.
OBODD, p. adj.1 (†) obebodd, obebyggd. Ett Land som obodt, obygdt och af högsta Köld är. Kempe Graanen 13 (1675; om norden). Et obodt fält. Nicander VirgÆn. 23 (1751). jfr: Enckians Moder .. tagit Huushyra för uth som obodd ähr. BoupptSthm 4/10 1670.
OBODD, p. adj.2 fisk. om nät o. d.: icke försedd med telnar, icke telnad; jfr bo, v.2 1 b. Obodde Sänke Miärdar. BoupptVäxjö 1747. Numera beställas i regel maskinknutna, obodda sköt. Landsm. 1926, s. 15.
OBODEN, se objuden.
Spoiler title