(äv. skrivet occ-, förr äv. okk-. -el 1837—1871. -ell 1789—1934)
Etymologi
[jfr t. okkasionell, fr. occasionnel, ävensom eng. occasional, nylat. occasionalis; jfr äv. senlat. occasionaliter, adv.; bildat till OCKASION]
(numera bl. i fackspr.) som (blott) förekommer l. uppträder vid l. har avseende på ett visst (enstaka) tillfälle; tillfällig; motsatt dels: allmän- (giltig), nödvändig, dels (förr): konstant, kronisk o. d. För öfrigt har jag utom occasjonella sjuklingar såsom annorstädes, all min tid haft minst 4 .. personer af ålderdom eller Chroniska plågor på spridda ställen städse sängliggande. VDAkt. 1789, nr 521. Det gifves, kunde man .. säga, inga andra slags orsaker och verkningar i verlden än ”occasionella”. Rein Psyk. 1: 190(1876). Denna öfverensstämmelse (i betydelse hos synonymer) är ofta mycket stor, men högst sällan usuellt — ehuruväl ej sällan ockasionellt .. — alldeles fullständig. Noreen VS 7: 66(1906). SvUppslB(1934).
