SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1950  
OMRÖSTA om3~rös2ta, v.1 -ade. vbalsbst. -ANDE, -NING.
Ordformer
(om- 1529 osv. um- 1546. -rosta 1642. -rusta 1618. -rösta 1529 osv.)
Etymologi
[av OM, prep. o. adv. III 2 b β, o. RÖSTA]
1) intr.; om ett antal personer: var för sig (laget runt) tillkännage sin mening (i en fråga som skall avgöras); särsk. i fråga om en akt vid vilken röster avges för l. mot ett l. flera framlagda förslag l. alternativ; rösta (om ngt), votera; ofta i opersonliga passiva konstruktioner l. ss. vbalsbst. -ning l. -ande. Anställa, begära, företaga omröstning. Skrida till omröstning. Gå till l. komma under omröstning. Öppen, sluten omröstning. Omröstning genom l. medelst handuppräckning, uppresning, namnupprop, (avlämnande av) röstsedlar. Nær omrøstat wardt ku[n]de rådhet ey rætte[re] fi[n]ne aff sådana beskedh som tenkieboke[n] jnnehult æn at (osv.). OPetri Tb. 297 (1529). Efter omröstning (på riddarhuset) beslöts (osv.). RARP 1: 26 (1627). Meningarne voro delade och omröstning skulle ske. Tegnér (WB) 7: 180 (1835). Omröstningen stannade med lika många röster på hvar sida. Malmström Hist. 5: 19 (1877). Omröstning (votering) begäres vanligen för att man hoppas, att en annan mening skall segra, än den ordföranden tillkännagivit sig finna vara den förhärskande. NoK 143: 81 (1940). — jfr CENTURIE-, FOLK-, FÖRBUDS-, KAPITA-, SLUT-OMRÖSTNING m. fl. — särsk. jur. i fråga om akt vid vilken en rätts medlemmar i tur o. ordning uttala (o. motivera) sin mening om den dom som skall fällas o. yrka på viss dom; förr ofta i uttr. omröstande l. omröstning till dom(s) l. domslut. När omröstas skal; säge then sin mening först, som ytterst sitter, och sedan hwar efter annan, som the i Rätten säte hafva. RB 23: 5 (Lag 1734). Hofrättens omröstning til domslutet. Därs. 30: 3. Omröstande til Doms. PH 6: 3774 (1755). SFS 1942, s. 1744.
2) (†) tr.
a) i uttr. en sentens l. ett mål o. d. omröstas, man uttalar sin mening l. avger sin röst i fråga om en dom resp. ett mål. (Somliga domare visa uppenbart hat och avund mot ena parten) och skiämes icke sedan att willia hafwa then högste rösten när Sententien (dvs. domen) skall om röstas. Rudbeckius KonReg. 177 (1615; möjl. två ord). Målet (som framlagts i fru Ermegårds rätt) omröstas: en säjer at (osv.). Dalin Arg. 2: 411 (1734, 1754).
b) med att-sats: rösta för l. gm omröstning (i bet. 1) besluta (att osv.). OxBr. 10: 249 (1618). Bleeff fördenskul omröstat, att hans styffadher .. sigh vthi Consistorio tee skulle. ConsAcAboP 1: 194 (1645).
Ssgr (till 1): OMRÖSTNINGS-APPARAT. i riksdag o. d.: mekanisk anordning för underlättande av omröstningar. 2UB 3: 490 (1897). BtRiksdP 1935, III. 1: nr 119, s. 9.
-BORD. Envar, som anmäler sig till röstningen, erhåller vid omröstningsbordet ett kuvert. SFS 1922, s. 418.
-DISTRIKT. SFS 1922, s. 417.
-FÖRFARANDE, n. jfr -metod.
-FÖRRÄTTARE. SFS 1922, s. 417.
-FÖRRÄTTNING. SFS 1922, s. 425.
-KULA. var särskild av ett vid omröstning använt antal olikfärgade kulor. Emanuelsson Plut. 2: 198 (1842). (Alkibiades) sade, att han .. ej ens skulle vågat lita på sin mor, ty hon kunde af misstag tagit en svart omröstningskula i stället för en hvit. Boëthius HistLäsn. 1: 160 (1895).
-LOKAL.
-MASKIN. jfr -apparat.
-PROPOSITION. voteringsproposition. Aldén Medb. 2: 21 (1884). RiksdP 1925, 1 K. nr 16, s. 65.
-PROTOKOLL. PH 10: 292 (1774). SFS 1922, s. 418.
-RESULTAT. 2NF 38: 224 (1925).
-SEDEL. (numera föga br.) röstsedel. SAD 1: 43 (1786). Klint (1906).
-STÄLLE. omröstningslokal. SFS 1922, s. 418.
-SÄTT. AdP 1786, s. 7. Riksdagsordningen ger utskotten i princip obegränsad frihet att bestämma om omröstningssättet. SvRiksd. II. 11: 386 (1934).
-TILLFÄLLE~020. SFS 1922, s. 418.
-URNA. för nedläggande av röstsedlar l. omröstningskulor o. d. NF 3: 690 (1879). Lundin NSthm 506 (1889).
Spoiler title
Spoiler content