SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1927  
FÖRBUD förbɯ4d l. fœr- (— ∪ Spegel GV 285 (1685), Dens. ÖPar. 22 (1705)), förr äv. -BÅD, sbst.3, n.; best. -et; pl. = ((†) -er CAEhrensvärd Brev 2: 409 (1800)).
Etymologi
[fsv. förbudh, motsv. d. forbod, isl. forboð, mnt. vorbot, t. verbot; vbalsbst. till FÖRBJUDA]
1) motsv. FÖRBJUDA 1: befallning l. tillsägelse att ngt icke får göras l. ske; (av myndighet utfärdad) förordning l. påbud l. dekret varigm ngt förbjudes; med bestämning (angivande vad som förbjudes) inledd av mot l. (numera i sht vard.) på, ngn gg om; stundom (i sht jur.) i uttr. lägga l. sätta l. ställa l. taga (ngt) under förbud, stå under förbud. Utfärda, upphäva ett förbud. Överträda ett förbud. Andra flere som plæga köpa sölff emot vårt forbud. GR 4: 278 (1527). Thett forbodt szom fordom giordis her i Staden om .. Landzköp. Därs. 6: 71 (1529). Konungens Befalningshafvande äge ock macht, at sätta fast och löst gods under förbud at säljas, eller skingras. UB 8: 6 (Lag 1734). Förbud .. emot svåra eder, mandråp, mord, lönskaläger, svalg och dryckenskap. Stiernman Com. 1: 155 (1747). Å mark, hvilken såsom tvistig blifvit under förbud ställd, må icke någon af de tvistande utan öfverenskommelse jaga annat än skadliga rofdjur. SFS 1864, nr 68, s. 3. Det är förbud på det. Björkman (1889). Den, som .. står under förbud att utskänka drycker, hvarom i denna förordning är fråga. SFS 1905, nr 36, s. 33. Dricka vin trots koranens förbud. Nilsson FestdVard. 42 (1925). — i numera föråldrade förb. (jfr a). Jnthet forbud skall göres .. på någre .. warur. GR 9: 26 (1534). Om någon wil giöra jäf eller förbud på Ächtenskap. Kyrkol. 15: 26 (1686). Gud satte förbud på et träd i lustgården. Nohrborg 505 (c. 1765). — jfr BIBEL-, BRÄNNVINS-, CENSUR-, EXPORT-, IMPORT-, INFÖRSEL-, INVANDRINGS-, JAKT-, KAFFE-, PERMISSIONS-, RUSDRYCKS-, SKINGRINGS-, SVEDJE-, UTFÖRSEL-, VITES-FÖRBUD m. fl. — särsk.
a) (†) i uttr. i förbud(et), då förbud är stadgat o. gällande. Mester Lucas böte 3 mark, for thet han haffuer i forbodh brukat tu embete. OPetri Tb. 160 (1527). BtSödKultH 12: 18 (1592).
b) (numera bl. i mera vårdslöst språk) med negerad sats l. inf. Ther skall göris eth högt Forbudt ath jngen bonde skall skiute rådiur. GR 11: 243 (1537). Dalin aflägsnades från Hofvet, med förbud att ej mer visa sig hos Prinsen. Ehrenheim Tess. 159 (i handl. fr. c. 1760). Böttiger 4: 255 (1854, 1869).
2) (förr) bann (särsk. det mindre); interdikt. The skulle .. settia .. heela riket i interdict eller förbodh. OPetri Kr. 315 (c. 1540). Hildebrand Medelt. 3: 850 (1903).
3) [eg. elliptiskt för RUSDRYCKS-FÖRBUD l. dyl.] lagstadgat förbud mot tillvärkning, införsel o. försäljning av rusande drycker, rusdrycksförbud. (Nykterhets-)rörelsen (har) under de senaste årtiondena allt mera slagit in på det lokala förbudets väg. Sellman Förbudsl. 15 (1910). — jfr TOTAL-FÖRBUD.
4) (†) motsv. FÖRBJUDA 2, om person som skall förbjuda l. hindra ngt. Han då med hiältemod / Den Otilbörligheet från hennes Dörar kiörer, / Och håller uthan för med wäpnade Förbod. Dahlstierna (SVS) 89 (1697).
Ssgr: A (†): FÖRBUD-BROTT, -TID, se B.
B: (1) FÖRBUDS-BREV. (†) (kungligt) brev l. förordning varigm ngt förbjudes. AJGothus ThesEp. 1: 2 (1619). Kongl. Maij:tz allernådigste Förbudz bref, at ingen skulle sigh vnderstå skiuta någon Skogz Fogell till OlofzMesso dagh. HSH 31: 161 (1663). Hallenberg Hist. 2: 737 (1790).
-BROTT. (förbudh- 1616) (numera föga br.) i sht till 1; förr ofta i uttr. konungens förbudsbrott, brott mot av Kungl. Maj:t utfärdat förbud. SUFinlH 5: 99 (1616). (Skarprättare må icke) stängas ifrån ärligit folks umgänge, vid straff, som för annat Konungens förbudsbrott. SB 4: 1 (Lag 1734). SvFinLagt. 27 (1883).
-BRYTARE. SUFinlH 5: 6 (1615). KristinehT 1910, nr 1561, s. 2 (1767).
-BÖTER, pl. (†) Der en hugger i egen skog, blifver eij tiufwerie, uthan förbodz böter. FörarbSvLag 1: 387 (1691). DA 1771, nr 122, s. 1.
(3) -FANATISM. DN(A) 1924, nr 52, s. 3.
(3) -FOLK. (vard.) vanl. i sg. best. om anhängarna av allmänt rusdrycksförbud. SvD 1919, nr 297, s. 6.
(3) -FRISINNAD~020, p. adj. frisinnad med allmänt rusdrycksförbud på sitt program. De förbudsfrisinnade.
(3) -FRISINNE~020. Den landsföreningsmajoritet (dvs. majoritet av Frisinnade landsföreningen), som segrade i söndags åtta dagar, företräder en ny ståndpunkt: förbudsfrisinnet. KarlstT 1923, nr 5840, s. 2.
(3) -FRÅGA, r. l. f. vanl. i sg. best. 2NF 17: 541 (1912). 27 aug. 1922 (företogs) en af riksdagen beslutad allmän folkomröstning i förbudsfrågan. Därs. 37: 859 (1925).
(3) -IVRARE. SD 1896, nr 213, s. 1.
(3) -KVINNA. (vard.) jfr -MAN. Upsala 1922, nr 65, s. 2.
-LAG, r. l. m.
1) (numera föga br.) till 1: lag som stadgar förbud mot införsel l. utförsel. Tiden 1848, nr 218, s. 4.
2) till 3. FFS 1888, nr 46, s. 31.
-LAGSTIFTNING~020.
1) till 1. Förbudslagstiftning (har) tillkommit i afsikt att skydda villebrådsstammarna och fisket och förekomma öfverdrifven skogsafverkning. FoFl. 1907, s. 256.
2) till 3. 2NF 9: 391 (1908).
(3) -MAN. (vard.) manlig anhängare av allmänt rusdrycksförbud. UNT 1916, nr 6463, s. 1.
(3) -MOTSTÅNDARE~0200. SvD 1922, nr 90, s. 5.
(3) -OMRÖSTNING~020. Förbudsomröstningen i Sverge 27 aug. 1922 gav till resultat majoritet mot rusdrycksförbud. Östergren (1923).
(3) -PARTI. politiskt parti med allmänt rusdrycksförbud på sitt program. SvD 1922, nr 18, s. 9.
(1) -PATENT. (†) öppet kungligt brev som stadgar förbud mot ngt. GR 28: 573 (1558).
(1) -PLAKAT. (†) kunglig förordning varigm ngt förbjudes. Stiernman Com. 2: 460 (1646). Serenius (1741).
(1) -SYSTEM. nationalekonomiskt system med införselförbud l. höga tullar o. d. SAH 24: 154 (1848). Med undantag för några få länder, är förbudssystemet numera öfvergifvet i Europa. Rydqvist StatsekonBetr. 131 (1865).
-TID. (-bud 1537. -buds- 1766 osv.)
1) till 1. Han bygde siela neth i fforbod tiid, som är fföre sancte Peders dag om medsommar. BtFinlH 2: 3 (1537; kanske dock två ord o. fforbod p. pf. av FÖRBJUDA). At Bränvinspannor och redskap måga under förbudstiden förseglas. AdP 1800, s. 902.
2) till 3. I dessa förbuds- och restriktionstider.
(3) -TROENDE, p. adj. (vard., med förklenlig innebörd) som tror på välsignelsen av allmänt rusdrycksförbud. (Frisinnade landsföreningen) avstängdes .. för de icke förbudstroende. DN(A) 1924, nr 52, s. 3.
(3) -VÄN, m. l. f. Sellman Förbudsl. 21 (1910).
(3) -VÄNLIG. 2NF 27: 1022 (1918). Det är tydligt, att den amerikanska opinionen alltjämt är starkt förbudsvänlig. Därs. 37: 859 (1925).
Avledn.: FÖRBUDA, v. -ade. [fsv. forbuþa] (†) till 2, i p. pf.: lyst i bann, exkommunicerad, belagd med interdikt. Nordström Samh. 2: 535 (1840).
FÖRBUDISM, r. till 3: åskådning som hävdar o. rörelse som arbetar för (allmänt) rusdrycksförbud. Upsala 1920, nr 88, s. 4.
FÖRBUDIST, m.||ig. till 3: anhängare av (allmänt) rusdrycksförbud.
FÖRBUDISTISK, adj. till 3.
Spoiler title
Spoiler content