OM, prep. o. adv. ssgr (forts.; jfr anm. sp. 705):
(III 6) OMÖMSA, -ning (Serenius (1734; under reciprocation), Murberg FörslSAOB (1791)). (-yms- 1675—1762. -öms- 1734—1791) (†)
1) byta om (ngt), utbyta (ngt mot ngt annat), ge (ngt) i utbyte mot ngt annat av samma slag. Serenius (1734: omömsning; under reciprocation). Murberg FörslSAOB (1791). särsk. bildl.: förvandla (ngt till ngt). Frögda tigh, Herr Brudgum! Ty i dagh tina långliga stunder, / Ledsame lefnad omymses i lust. FoU 20: 394 (1675).
2) intr.: tura om, alternera. Bägge Capellanerne med klåckaren skulle om ymsa, således at the hvar sin 3die gång altareläget undfinge. VDAkt. 1740, nr 403.
