publicerad: 1950
ONDSKAS, v. dep.; anträffat bl. i inf. o. pr. ondskas.
Ordformer
(on- 1729. ond- 1745—1897)
(†) vara förargad l. uppretad l. förbittrad; (i ord l. handling) ge uttryck åt vrede l. hätskhet. VRP 14/4 1729. (Lat.) Iracunde me gero, (sv.) fräser, ondskas. Juslenius 383 (1745). (Lat.) Iratus sum, (sv.) ondskas, är vred. Dens. 431. Landsm. XI. 3: 181 (1897).
Spoiler title
Spoiler content