[jfr sv. dial. (Estl.) ontysk, f., estniska, lettiska osv.; av t. un- (se O-) o. TYSKA,resp. avledn. av ONDTYSK]
(†)
1) dålig l. icke idiomatisk tyska. Iag frucktar att dänna min ondtyska är narracktigare än min wahnliga suänska. Ekeblad Bref 1: 321(1654; rättat efter hskr.). Lind(1749).
2) i Baltikum inhemskt språk; estniska osv. Segewoldh slott på ondtysche Sequala. SvTr. 4: 545(1567). Lind(1749).
