SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1950  
ORGANIST or1ganis4t (årrgani´sst (vanligare: å`rrjni´sst) Dalin), i bet. 1 m.||ig., i bet. 2 m. l. r.; best. -en; pl. -er; förr äv. ORGANISTA, m.; best. -an; förr äv. ORGNIST, m.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(organist (årg-, -th, -tt) 1560 osv. organista 1541—1591. organiste 1577—1716. orgeneste 1578. orgenist (årge-) 1561—1779. orgenista c. 1630. orgnist 1664—1888. orgonist 1680. orjenist 1699 (: orjenister, pl.))
Etymologi
[y. fsv. (med mlat. form) organista (Norlind BildSvMusH 249); jfr d. organist (ä. d. äv. orgenist), mlt. o. mht. organist(e), orgenist(e), t. o. eng. organist, fr. organiste; av mlat. organista, till kyrkolat. organum, orgel (se ORGANUM). — Jfr ORGELNIST]
1) orgelspelare; särsk. (intill den 1 juli 1947) ss. officiell titel på den person som innehade (den i senare tid vanl. med klockar- o. kyrkosångarbefattningarna förenade) befattningen att utföra orgelmusiken i en kyrka (numera ersatt av titeln: kyrkomusiker) CivInstr. 2 (1541). Tiltaltes orgonisten Christian Kelner, at han lämpar orgona effter församblingen och at han icke spelar så hefftigt. BtÅboH I. 5: 41 (1681). Organisten i Danderyds Församling har fått .. Torpet Lybeck .. sig till Boställe anslagit. Branting Förf. 2: 427 (1829; efter handl. fr. 1792). (N. N.) Organist vid svenska Sofiaförsamlingen i Paris. SvStatskal. 1939, Bih. s. 237. — jfr DOMKYRKO-, HOV-ORGANIST.
2) [jfr motsv. anv. i t., eng. o. fr.] zool. om sydamerikanska fåglar av underfamiljen Euphoniæ av familjen Tanagridæ (särsk. av släktena Euphonia Desm. o. Chlorofonia Bonap.), vilka utmärka sig gm sin vackra sång. 1Brehm 2: 31 (1875). Rendahl Brehm 8: 19 (1930).
Ssgr (i allm. till 1; numera bl. om ngt äldre förh.): ORGANIST-BEFATTNING. Aldén Medb. 2: 103 (1884). —
-BOSTÄLLE~020. Almqvist TreFr. 2: 104 (1842). —
-ELEV. som utbildas till organist. LdVBl. 1843, nr 25, s. 4. —
-EXAMEN. för behörighet till organistbefattning. Högre, lägre organistexamen. NVexjöBl. 1847, nr 37, s. 3. SFS 1940, s. 1995. —
-FRU. Lagerlöf ChLöw. 142 (1925). —
(jfr 2) -FÅGEL. = organist 2. LbFolksk. 824 (1892). —
-FÖRENING. Sveriges allmänna organist- och kantorsförening, bildad 1901. SvOrgKantFÅ 1903, s. 13 (1901). —
-KANDIDAT. (föga br.) om organistelev. NVexjöBl. 1847, nr 37, s. 3. Nilson Pedalspeln. 20 (1884). —
-LÄRLING. (†) = -elev. Mecklin BegTonk. 83 (1802). —
-LÖN. BtRiksdP 1878, I. 1: nr 17, s. 11. —
-MÅLE, r. l. m. (†) viss avgift till avlöning av organist; jfr måle, sbst.1 1. VetAH 1741, s. 22. —
-PROV. prov som avlades av sökande till organistbefattning. Ödman Reseb. 176 (1907). —
-SKOLA, r. l. f.
1) (mera tillf.) om utbildningsanstalt för organister. 2NF 20: 860 (1914).
2) (†) musikaliskt bokvärk avsett för utbildningen av organister. Organist-Schola. Vogler (1798; boktitel). —
-SYSSLA, r. l. f. IT 1791, nr 24, s. 3. —
-TABULATUR. (-tabellatur) (†) = orgeltabulatur. BoupptSthm 8/4 1669. —
-TJÄNST. IT 1791, nr 16, s. 3. Till klockar- och organisttjänst hörande avlöningstillgångar. SFS 1945, s. 807. —
-VAL, n. Ugglas SamlKBr. 2: 211 (1774).
Spoiler title
Spoiler content