publicerad: 1951
O- ssgr (forts.):
OSTUNGEN, p. adj.1 [fsv. ostunghet, n., ostwnghat, n.; jfr d. ustunget] (†) om dokument: som icke gjorts ogiltig gm stickande l. skärande. Th[etta] .. (kungliga) b[re]ff war fult och gilt oplumpat och ostu[n]git. OPetri Tb. 184 (1527). —
OSTYBBAD, p. adj. icke stybbad; särsk. skogsv. om (del av) kolmila. Wallner Kol. 53 (1746). HbSkogstekn. 666 (1922). —
OSTYCKAD, p. adj. [y. fsv. ostykkadher (SthmSkotteb. 2: 80 (1502))] icke styckad, hel, odelad; särsk. dels om (kreaturs)kropp o. d., dels om jordområde o. d. Juslenius 255 (1745). LB 2: 488 (1901; om sättpotatis). SFS 1907, Bih. nr 53, s. 2 (om kött). Wester Aksakov Fam. 7 (1911; om gods). jfr LAHT 1900, s. 91. särsk. (mera tillf.) bildl., med abstrakt huvudord; särsk.: i fullständigt skick, fullständig. Emporagrius Cat. A 5 b (1669). Det från reformationstidehvarfvet öfverlämnade sanningsarfvet i dess ostyckade helhet. Lundström LPGothus 3: 6 (1898). —
OSTYCKE. (†) otillåten l. brottslig handling; förseelse; brott; jfr o- 2. Om någor hade sedt någor ostycke eller ogerningh medh Märit. SvOrdTal. (cit. ur Konga härads dombok 1615). Stenbrohult .., tijt the .. taga sin tillflyckt .., när the begådt något ostycke på thenna orten. VDAkt. 1737, nr 443 (1736). 2RARP 17: 83 (1747). —
OSTYMPAD, p. adj.
1) (mera tillf., i sht ngt ålderdoml.) om sak, för att beteckna att den icke gm fysisk åvärkan förkortats l. förminskats l. att icke ngn del tagits bort o. d.; hel; stundom äv. om person: vars kropp l. lemmar icke stympats. Verelius 191 (1681). En (forntida) gaffel, som händelsen fört ostympad i mina händer. Iduna 10: 350 (1824). Hans sista bön var .. att ostympad blifva begrafven. Fryxell Ber. 4: 372 (1830). Mellberg Bergroth 215 (1885). jfr: I ostympat skick. SFS 1913, s. 1226.
2) (i högre stil, mera tillf.; se dock a) i bildl. anv. av 1. Schroderus Dress. 222 (1610). Himmelrijksens ovthsäijeligha glädie och frögd, bliffuer icke styckiot .. vthan .. ostympat och obefläckiat. Phrygius HimLif. 131 (1615). (Jesu bud) får ej ens ljuda såsom det skulle, oförfalskadt, ostympadt. Beskow Pred. 375 (1901). särsk.
a) (fullt br.) om text l. litterärt värk o. d.: icke förkortad; fullständig. Schück VittA 4: 139 (i handl. fr. 1696). 3SAH 11: 181 (1896). jfr (knappast br.): Alt hvad .. (i kyrkohandboken) föreskrifvit finnes, oförandrat och ostympadt .. efterlefvas skall. SynodA 1: 423 (1755).
b) (†) om lön o. d.: oavkortad. BraheBrevväxl. II. 1: 126 (1658). Hagström Herdam. 3: 159 (i handl. fr. 1659).
c) (†) ss. adv.: utan att utesluta l. förtiga ngt. Berätta troligen och ostympat. Sylvius Curtius 532 (1682). Swedberg Dödst. 398 (1711). —
OSTYMPLAD, p. adj. (†) = ostympad 2. Försambl(ingen) fåå sin nöghachtige och ostymplat gudhztienst. VDAkt. 1684, nr 207. jfr: Effter ytersta Förmågan giör (han) sin Flijt ostymplat med Böner .. före och effter predikan. VDAkt. 1686, nr 70. särsk. om lön o. d., = ostympad 2 b. VDAkt. 1685, nr 45. Därs. 1703, nr 313. —
OSTYR, sbst. [till ostyrig] (†) oskickligt uppträdande, bråk, stoj. ÅbSvUndH 58: 217 (1755; i fråga om skolpojkar). —
OSTYRBAR3~02, äv. 3~20.
1) om sak, i sht fordon l. farkost o. d.: som icke kan styras, (svår l.) omöjlig att manövrera i önskad riktning. SvD 1897, nr 295 A, s. 2 (om ballong). ÖgD 1918, nr 74 A, s. 1.
2) (mera tillf.) om person l. djur: obändig; stundom äv. om dylik persons osv. lynne o. d. Hemberg Jaktsk. 166 (1896; om hästar). Lagerlöf Bannl. 279 (1918; om lynne). (Zigenar-)bandets ostyrbare bärsärk. Moberg Rosell 350 (1932). —
OSTYRD, p. adj. [fsv. ostyradher, obändig, tygellös] (tillf.)
1) om dragdjur l. fordon l. farkost o. d.: som ingen styr; äv. om dylikt dragdjurs osv. färd. Murberg FörslSAOB (1791). Rääf Ydre 1: 71 (1856).
2) om folk l. land o. d.: som saknar styrelse, som ingen styr. Murberg FörslSAOB (1791). Johansson HomIl. 2: 703 (1846).
3) otyglad, ohämmad, icke stillad; dels om person, dels om affekter. Linc. Qq 1 a (1640). Ostyrd .. vrede. Murberg FörslSAOB (1791). Får han så ostÿrd rasa? Därs. —
OSTYRELSE. (†) laglöshet, tygellöshet, självsvåld, disciplinlöshet, oregerlighet. Canaillens (dvs. packets) ostyrelse. KKD 12: 219 (1704).
Spoiler title
Spoiler content