SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1952  
PENTIT pänti4t l. pent-, r.; best. -en; pl. -er.
Etymologi
[jfr t. pentit, fr. pentite; bildat till gr. πέντε, fem (se PENTA-), med den i vissa organiska ämnen förekommande ändelsen -it (jfr DYNAMIT, MANNIT)]
kem. femvärd alkohol (dvs. alkohol vars molekyler innehålla fem hydroxylgrupper). Smith OrgKemi 63 (1938).
Spoiler title
Spoiler content