SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1953  
PETIT peti4t l. peti4, sbst.2, r.; best. -en peti4ten l. peti4n.
Etymologi
[jfr t. petit; av fr. petit, liten (jfr PETITESS)]
boktr. benämning på en viss fin stilsort (vars kägel omfattar åtta typografiska punkter). Sätta ett stycke med petit. Täubel Boktr. 1: 172 (1823). Elge BoktrK 57 (1915). — jfr HALV-, KVART-PETIT.
Ssgr (boktr.): PETIT-FYRKANT~02 l. ~20. jfr fyrkant II 1 b γ. Fahlgrén Boktr. 57 (1853).
-KÄGEL. Fahlgrén Boktr. 49 (1853).
-NOTIS. jfr -rad. Neander Nilsson GrekVard. 86 (1928).
-RAD. satt med petit. NDA 1861, nr 205, s. 1.
-SPALT. jfr -rad. Johanson RecBakt. 153 (1928).
-STIL. SP 1809, nr 54, s. 4. En notis i petitstil. Böök ResSchw. 22 (1932).
Spoiler title
Spoiler content