SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1953  
PIMSA pim3sa2 l. PIMPSA pim3psa2 l. pim3sa2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -NING.
Ordformer
(pimpsa 1824 osv. pimsa 1795 osv.)
Etymologi
[jfr d. pimpse, mnl. pimsen, peemsen, holl. pimsen, t. bimsen; avledn. av PIMS, sbst.3 — Jfr PIMPLA, v.3]
läder. o. tekn. behandla l. slipa l. glätta med pimsten (l. smärgel l. dyl.); förr ngn gg äv.: beströ med pulveriserad pimsten. Holmberg 2: 443 (1795). Daguerre 7 (1839; i fråga om pulver). Genom pimsningen erhålla skinnen sin behöriga finhet. AHB 53: 36 (1871). Förbundet 1906, nr 10—12, s. 9. Hammar (1936).
Spoiler title
Spoiler content