SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1953  
POPULARITET pop1ɯlar1ite4t l. pωp1-, l. -ul-, r. l. f.; best. -en.
Ordformer
(-ité 1792—1809. -itet 1788 osv.)
Etymologi
[jfr t. popularität, eng. popularity; av fr. popularité, till lat. popularitas (gen. -ātis), landsmanskap, strävan efter folkgunst, till popularis (se POPULÄR). — Jfr IMPOPULARITET]
1) (†) motsv. POPULÄR 1: egenskapen att vara allmänt gängse, folklighet l. dyl. Popularitet innefattar en motsatts emot det högre menskliga, emot det ideella. Höijer 2: 401 (c. 1808).
2) (†) motsv. POPULÄR 2: folklighet i uppträdandet, vänlighet i umgänget med folk tillhörande en lägre samhällsklass, ”gemenhet” o. d. (Kejsar Josefs) afsmak för det styfva cerimoniellet gaf honom hans vänliga popularitet. LittT 1796, s. 402. Berzelius Res. 58 (1812). ÖoL (1852).
3) (numera föga br.) motsv. POPULÄR 3: egenskapen l. förhållandet att i framställning l. konstnärlig utformning av ngt vara populär l. lättfattlig, allmänfattlighet, enkelhet. Lanærus Försök 40 (1788). En viss popularitet i framställningssättet gör kompositionen än ytterligare njutbar. Norman MusUpps. 194 (1884, 1888).
4) motsv. POPULÄR 4: egenskapen l. förhållandet att vara populär l. allmänt omtyckt.
a) i fråga om person; äv.: folkgunst, folkynnest. Sträva l. jaga efter, vinna, åtnjuta popularitet. Förlora sin popularitet. SP 1792, nr 87, s. 1. (Westerstrand) åtnjöt en oförliknelig popularitet. Personne SvTeat. 6: 9 (1925). Popularitet är äran växlad i småmynt. Holm 3BevO 249 (1948). särsk. i fråga om författare l. konstnär, med tanke på hans värk (jfr b). Topelii popularitet som skald. Paulson Minnestal 99 (1899). SvH 10: 280 (1909).
b) i fråga om sak; äv. övergående i bet.: allmän bruklighet l. spridning. HH XXV. 1: 133 (1809). Ett land, där den tyska musiken eljest aldrig kunnat glädja sig åt popularitet. Oscar II IV. 1: 77 (1866, 1890). (Cigarretternas) fortsatta popularitet beror på (osv.). GHT 1895, nr 210, s. 1. SvGeogrÅb. 1934, s. 219.
Ssgr (till 4 a): POPULARITETS-BEGÄR. (numera bl. tillf.) begär efter popularitet. Liljecrona RiksdKul. 357 (1840). 2SAH 34: 101 (1861). —
-FÖRAKT. förakt för popularitet. Svedelius Repr. 364 (1889). —
-JAKT. [jfr d. popularitetsjagt, eng. popularity-hunting] jakt efter popularitet. Liljecrona RiksdKul. 179 (1840). —
-JÄGARE. [jfr d. popularitetsjæger] person som jagar efter popularitet. 3SAH LVII. 3: 146 (1833). —
-JÄGERI. [jfr d. popularitetsjægeri] (†) = -jakt. Solnedg. 1: 45 (1841). Kullberg Syskonb. 175 (1846). —
-JÄKT. ivrigt jagande efter popularitet. Posse BrokFrih. 220 (1932). —
-JÄKTANDE, p. adj. som ivrigt jagar efter popularitet. Tavaststjerna Inföd. 88 (1887). —
-SJUKA. [jfr t. popularitätssucht] om starkt begär efter popularitet. Atterbom Minnest. 2: 248 (1849).
Spoiler title
Spoiler content