SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1954  
POTTASKA pot3~as2ka, r. l. f.; best. -an; pl. (föga br.) -or (LoW (1911)).
Ordformer
(pot- 16371873. pott- (-å-) 1546 osv. påt- 16861855)
Etymologi
[jfr d. potaske, holl. potasch, eng. potash; av t. pottasche, av pott (se POTT, sbst.3) o. asche (se ASKA, sbst.); framställningen försiggick förr i stora (metall)grytor]
(i sht i fackspr.) kolsyrans kaliumsalt, utgörande en väsentlig beståndsdel i växtaska o. utvunnen därur gm askans urlakning med vatten o. indunstning (numera äv. framställd på teknisk väg); kaliumkarbonat. Rå pottaska, pottaska som icke renats från organiska ämnen o. d. SjötågR 1546. Pottaska, som en del bruka i bröd .. gjör väl brödet poreust men blir derjemte högst skadeligit. Linné Diet. 2: 142 (c. 1750). Pålagd pottaska aftär liktornar och vårtor. Linderholm 1: 17 (1802). Pottaska betyder (nu) kalit i det orena tillstånd, hvari det förekommer i handel. Berzelius Kemi 1: 242 (1808). Förutom bakpulver använder man ibland andra mineraliska jäsmedel, t. ex. bikarbonat .. och pottaska. StKokb. 32 (1940). — jfr METOL-POTTASKA.
Ssgr (i sht i fackspr.): A: POTTASK- l. POTTASKE-AVFALL~02 l. ~20. QLm. 1: 56 (1833).
-BAD, n. (-ask-)
1) motsv. bad 1 a (α). 3NF 2: 681 (1924).
2) motsv. bad 1 c. AHB 56: 68 (1871).
-BEREDNING. Palmblad Norige 132 (1846).
-BRUK. (förr) jfr bruk 9. CivInstr. 275 (1688). Höjer Sv. 2: 359 (1877).
-BRÄNNANDE, n. (numera bl. tillf.) = -bränning. Bergv. 1: 347 (1686). Därs. 2: 430 (1748).
-BRÄNNARE. (i sht förr) jfr brännare 1 b. VDAkt. 1710, nr 365.
-BRÄNNE. (-aske-) (†) bränsle l. ved varav pottaska framställdes. VDAkt. 1741, F III 7. SkogsvT 1909, Fackupps. s. 411 (om förh. c. 1720).
-BRÄNNERI.
1) (†) motsv. bränneri 1. HSH 6: 173 (1658).
2) (i sht förr) motsv. bränneri 2. Stiernman Com. 2: 758 (1654).
-BRÄNNING. (i sht förr) PH 5: 3381 (1752). SvNat. 1915, s. 104.
-GÖRNING. (-aske-) (†) = -beredning. VetAH 1741, s. 211.
-HALTIG. Gadolin InlChem. 84 (1798).
-KYP. (förr) färg. kyp (se d. o. 2) för färgning av garn o. tyger, bestående av pottaska, indigo, krapp o. kli lösta i vatten. VetAH 1759, s. 14.
-LUT. jfr lut, sbst.2 1. De skabbigte hästar .. twättas med potaskelut och hönselort. KKD 10: 355 (1703).
-LÖSNING. konkret; jfr lösning, sbst.2 I 4. AHB 4: 27 (1860).
-RAFFINADERI. (-aske-) (förr) = -bränneri 2. Kryger SvarClimat. 27 (1765).
-RAFFINERI. (-aske-) (†) = -raffinaderi. SvLitTidn. 1820, sp. 104.
-RAFFINERING. (-aske-) (†) Nordforss (1805).
-SJUDERI.
1) (†) abstr.; jfr -bränneri 1. Alm(Gbg) 1751, s. 28.
2) (förr) konkret; jfr -bränneri 2. Gadd Landtsk. 1: 353 (1773).
-SJUDNING. (†) = -bränning. Rinman 2: 500 (1789). NVexjöBl. 1848, nr 10, s. 3.
-TILLVÄRKNING~020. Nordforss (1805).
-VED. (-aske-) (förr) för pottasktillvärkning. NVexjöBl. 1848, nr 10, s. 3.
-VÄLLANDE, n. (-aske-) (†) urlakning av växtaska för pottasktillvärkning. VDAkt. 1741, F III 7.
-VÄRK, n. (-aska- 1680. -aske- 16971833) (förr) jfr -bränneri 2. LReg. 299 (1680). Tuneld Geogr. 472 (1833).
B (†): POTTASKA-VÄRK, se A.
Spoiler title
Spoiler content