SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1954  
PRICKLA prik3la2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING.
Ordformer
(prick- 1760 osv. prik- 1771)
Etymologi
[jfr dan. o. nor. prikle; av lt. l. t. prickeln (motsv. eng. prickle), avledn. av pricken (se PRICKA, v. I). — Jfr ANPREKLA]
1) = PRICKA, v. I 1; numera bl. (i vissa trakter) om pickande av bär o. d. VetAH 1760, s. 165. Med desze (piggar) kan .. (spolmasken) flytta sig, hålla sig fast, prikla och gnaga Tarmarna, såra dem. Rosenstein BarnSj. 331 (1771). Då hon .. ”pricklade” lingon. Laurin 1Minn. 44 (1929).
2) (i vissa trakter) åstadkomma en förnimmelse som påminner om ett antal lätta, täta stick med en nål l. dyl., sticka, kittla; äv. om kroppsorgan: vara säte för en dylik förnimmelse; ss. vbalsbst. -ande l. -ing äv. konkretare, om förnimmelsen; jfr PRICKA, v. I 2. Rosenstein BarnSj. 60 (1764). Hon kände under .. manipulation et pricklande i såret, hvarefter smärtan uphörde. VetHLäk. VI. 3: 7 (1799). (Biljardmarkörens rop) brukade .. komma blodet att prickla på ett angenämt sätt i hans ådror. Schildt ArmF 72 (1920).
3) (i vissa trakter) frambringa ett ljud som liknar det som uppkommer, då man slår lätta, hastigt upprepade slag med ett spetsigt föremål mot ngt; jfr PICKA, v. 6. Det pricklade som hagel mot trottoarstenarna. Fogelqvist Minns 166 (1935).
4) trädg. omplantera (sådd planta av trädgårdsväxt) före den slutliga utplanteringen; i sht med avs. på ett större antal helt små plantor; oftast ss. vbalsbst. -ing. 3NF 15: 262 (1931).
Spoiler title
Spoiler content