publicerad: 1954
PROCEDUR prω1sedɯ4r l. prå1- l. prωs1- l. pros1- (- -úr Dalin), förr äv. PROCEDYR, r. l. f. ((†) n. OxBr. 11: 498 (1633)); best. -en, äv. -n; pl. -er.
Ordformer
(-ced- 1631 osv. -cid- 1658. -sed- 1633. -ur 1633 osv. -ure 1678—1871. -yr 1631—1917. -ör (-eur) 1643—1678. Anm. Skrivningen -ure har sannol. alltid, liksom stundom förr äv. -ur, representerat samma uttal (med y) som -yr (jfr Gynther ConvHlex. (1848)))
Etymologi
1) sammanfattningen av en följd av (be)-handlingsmoment som tillsammans bilda en viss (mer l. mindre komplicerad) handling l. behandling l. åtgärd (särsk. av juridisk l. teknisk art), med särskild tanke på det vid handlingen osv. följda schemat l. tillämpade tillvägagångssättet; äv. abstraktare: förfarande, förfaringssätt, tillvägagångssätt; ordning (se d. o. 3); stundom närmande sig bet.: metod, teknik; i äldre ex. stundom närmande sig o. svårt att skilja från 2. Muntlig l. skriftlig procedur vid rättegång. (Ridderskapet o. adeln anhåller) Att Kongl. M:t .. wille låta rätta sielfwe procedeuren der wedh (dvs. vid indragningen av vissa förläningar) effter hwar och en provincies Lagh och egenskap. RARP V. 2: 328 (1655). De procedurer, som vid 1738 och 1740 års Riksdagar med högbemälte Hr Riks-Råd blifvit brukade. 2RARP 13: 259 (1742). Proceduren för jär mot tilltänkt äktenskap. 1NJA 1874, s. 467. Först efter denna procedur (dvs. syrningen) är .. (grädden) lämplig att kärnas. Bolin VFöda 178 (1933). — jfr FÄRGNINGS-, RENINGS-, RÄTTEGÅNGS-, SKILSMÄSSO-PROCEDUR m. fl.
2) (†) allmännare: åtgörande, åtgärd; gärning; handlande, handling; tilltag, manipulation(er); behandling; uppträdande, beteende, handlingssätt; jfr 1. OxBr. 11: 592 (1631). Alle de thåårer hann .. uthur min hustrus ögon drefuet egenom sitt orettviese procedur. Därs. 498 (1633). Berättelsen om .. (Wieselgrens) procedur med Hiertas anmodande att göra af med bränvinsborden på Börsen. Liljecrona RiksdKul. 236 (1840).
-REGEL; pl. -regler. regel gällande för proceduren i ett visst fall.
Spoiler title
Spoiler content