SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1954  
PROCENT prωsän4t, äv. pro-, r. l. m. ((†) n. 2RARP I. 2: 232 (1720), BoupptVäxjö 1786); best. -en; pl. =, i sht förr (konkretare) äv. -er; förr äv. PROCENTUM, n., l. PROCENTO, sbst.; pl. =. Anm. 1:o Ordet förkortas proc. 2:o Ss. tecken för ordet användes %.
Ordformer
(procent (pro-cent) 1719 osv. pro cent 17501868. procento 16181769, 1771 (: procento-vis). pro cento 16321767. procentum 17151741. pro centum 17041709. prosent 1790. prosento 1702)
Etymologi
[jfr d. procent (ä. d. äv. procento, pro centum), t. prozent (ä. t. äv. pro cento); jfr äv. eng. per cent, fr. pour cent, it. per cento; av lat. pro centum, för l. på hundra, av pro (se PRO) o. centum, hundra (jfr CENT, sbst.1, HUNDARE, HUNDRA, räkneord1), delvis (särsk. i formen procento) efter förebild av it. per cento. — Jfr PROCENTA, PROCENTUELL]
relativ måttsenhet betecknande en kvantitet som utgör l. motsvarar en hundradel av en bestämd kvantitet. — jfr MEDEL-PROCENT.
a) om (storleken av) ett belopp uttryckt i hundradelar av ett bestämt belopp l. ngts värde. Han visste att han på annat håll kunde köpa varan minst 30 procent billigare. De begärde 20 procents tillägg. HovförtärSthm 1724, s. 1214. Därs. 1236. Sex pro-Cents tilvärknings præmier. PH 6: 4623 (1757). Då .. det Courante Silfvermyntet .. ej avancerade högre än 20 Pro-Cento. Posten 1769, s. 403. Hellström Malmros 47 (1931). — jfr AVGÅNGS-, BEVILLNINGS-, KAPITAL-PROCENT. — särsk.
α) ss. måttsenhet för ränta l. räntesats (varvid avses, då särskild tid icke anges, räntan för ett år). Låna pängar mot l. till 5 procent. 5 procents (i sht förr äv. procent) ränta (l. intresse) l. en ränta av 5 procent. Inlåningsräntan på sparkasseräkning är 2 1/2 procent. 5 procents obligationer, dvs. med en räntesats av 5 procent. Sparbanken ger 3 procent på insatta medel. Ha l. få 4 procent på sina pängar. Han betalar 6 procent på sina lån. Efter 5 procent gav hans kapital honom årligen 2000 kr. SUFinlH 5: 338 (1618). Tolff pro Cento Interesse. SthmStadsord. 2: 46 (1686). För .. (vissa) lån .. bör det vanliga interesset à 6 procent til vidare betalas. Bergv. 2: 206 (1741). Den årliga räntan på en obligation, räknad i procent av kursvärdet, kallas den effektiva procenten. Hedström o. Rendahl Alg. 32 (1915). — jfr KAPITALISERINGS-PROCENT. — särsk. (ngt vard.) i sg. o. pl., mer l. mindre klart metonymiskt för: ränta. SvSaml. 3—6: 238 (1765). Den värsta krögerska, / som tar procent, då hon en skilling lånar. VLitt. 3: 617 (1902). särsk. (†) bildl., i uttr. betala igen ngt l. återtaga ngt o. d. med procent, betala igen ngt osv. ”med ränta”. Hvad Frankrike tog under Napoleon, blef med procent återtaget. Bergman VSmSkr. 187 (1845). Blanche Bild. 1: 170 (1863). Han skall få betala igen det med procent. Berndtson (1880). Schulthess (1885).
β) ss. måttsenhet för avgift av ngt slag l. skatt; i sht förr äv. mer l. mindre klart metonymiskt, om avgiften l. skatten. BtÅboH I. 4: 144 (1632). Du har så ofta påstådt, at man efter andra Nationers Exempel borde belägga utländske Fabriquer med många Procent. SedolärMercur. 3: nr 13, s. 4 (1731). Den utsatte Sex procents bevillnings afgiften. KungörBevilln. 11/12 1811, s. 1. Hus .. försedde (med gasljus) brandförsäkras till en vida lägre procent än andra. Gerelius Gasupplysn. 19 (1825). — jfr AVGIFTS-, FATTIG-, HYRES-, TULL-PROCENT m. fl.
γ) ss. måttsenhet för provision l. arvode; äv. (ngt vard.) metonymiskt, om provisionen l. arvodet. KKD 12: 254 (1704). För besväret med .. (båtsmansmedlen m. m.) bestås Häradsfogdarne och Regementsskrifvarne 2 procent af de medel, som uppbäras och lefvereras. Gynther Förf. 6: 287 (1859). Du får femton i månan i fast och sen procent. Johnson Se 7 (1936). — jfr AKTORATS-, ANMÄRKNINGS-, ARBETS-, ARVSKIFTES-, AUKTIONS-, BESLAGS-, DELNINGS-, UPPBÖRDS-PROCENT m. fl.
δ) ss. måttsenhet för rabatt; äv. (vard.) metonymiskt, om rabatten. Affären lämnade inte procent. Afgår 6 proCent för promt betalning. HusgKamRSthm 1756—57, s. 545.
ε) ss. måttsenhet för vinst l. avkastning l. utdelning o. d.; äv. (vard.) metonymiskt, om vinsten l. utdelningen o. d. Han förtjänade 100 procent på affären. Transaktionen gav 20 procents vinst. Bolaget utdelade l. gav 8 procent på sina aktier. Utdelningen fastställdes till 8 procent. Han .. lofvade at .. aldrig taga mindre än 200 procent på sina varor. Kellgren (SVS) 4: 284 (1782). (I Ludvika) utdelas några av de fetaste procenterna i hela riket. Nilsson Kabb. 155 (1916). — jfr UTDELNINGS-, VINST-PROCENT.
b) allmännare, om (storleken av) en viss kvantitet (angiven t. ex. i vikt l. volym) uttryckt i hundradelar av en bestämd kvantitet. Afskrifwes 2 pro Centum af emotstående lefwerantz. HovförtärSthm 1704 C, s. 624; jfr a. 10 proCent öfvervigt på smör. PH 3: 1795 (1741). Att exporten av fårkött under senaste månaden hade ökats med 6 procent. Moberg GRik. 27 (1953). — jfr FÖDELSE-, NATIVITETS-, TILLVÄXT-, VIKTS-, VOLYM-PROCENT.
c) [specialfall av a o. (i sht) b] om (storleken av) en andel av ngt, uttryckt i hundradelar av det hela. Vid 1880-talets slut bodde i Sverige 83 procent av befolkningen på landsbygden. Hiärne Berghl. 447 (1687). Den Rödfärga, som vid Klefva .. Koppargrufva tilvärkas, .. innehåller 10 á 12 procent Kopparhaltig Järn-Victriol. PT 1758, nr 36, s. 4. En stor procent av det uppväxande släktet har en skäligen realistisk syn på livet. Segerstedt Händ. 119 (1926). — jfr DÖDLIGHETS-, EFTERSLÄPNINGS-, FEL-, FRISK-, FUKTIGHETS-, GROBARHETS-, GRÄDD-, INMALNINGS-, JÄRN-, KASSATIONS-, KRYMP-, KUGGNINGS-, MORTALITETS-, RÖSTNINGS-, SJUK-, SOCKER-, SYRE-, TRÄFF-PROCENT m. fl.
d) (vard.) mer l. mindre oeg. l. bildl., ss. mått på en relativ grad l. kvantitet; särsk. i det adverbiella uttr. hundra procent, fullkomligt, fullständigt, ”hundraprocentigt”. En till börden ringare, men till hjertats egenskaper många procent förnämare Prostinna (i jämförelse med ett visst adligt herrskap). Nyrén Charakt. 44 (c. 1765). Den tid, då Fru Lenngren med den ironi, som innehåller 80 procents allvar, skrev ”Några ord till min kära dotter”. VerdS 188: 4 (1912). Ni är precis hundra procent frisk. Krey-Lange Melba Liv 243 (1927).
Ssgr: A: PROCENT-ANTAL~02. antal procent av ngt; särsk. till c. SFS 1894, Bih. nr 78, s. 7.
(c) -AREOMETER. (i fackspr.) areometer som vid undersökning av en lösning direkt anger mängden av ett i lösningen förefintligt ämne uttryckt i procent. Berzelius Kemi 5: 1045 (1828).
-BERÄKNING. jfr -räkning. Zweigbergk Räkn. 120 (1839).
(a β) -FOND(EN). (procents-) hist. fond av procentmedel, avsedd att upphjälpa den inhemska industrien. 2RA 3: 991 (1734). jfr åtta-procents-fond(en).
-FÖRHÅLLANDE, n. förhållande (mellan olika storheter) uttryckt i procent. 2VittAH XXIX. 1: 18 (1880, 1884).
(c) -HALT, r. l. m. [jfr t. prozentgehalt] halt uttryckt i procent. Berzelius Kemi 5: 1037 (1828).
(a γ) -HANDLARE. (†) handlande som idkar försäljning för ngns räkning mot provision. Chydenius 107 (1765).
(a β) -MEDEL, pl. (procents-) hist. pänningmedel erhållna gm en procentuell avgift på vissa utländska varor; jfr -fond. 2RA 3: 990 (1734).
(c) -MÄNGD. jfr -halt. SFS 1894, Bih. nr 78, s. 4.
-MÄSSIG. uttryckt i procent. Den procentmässiga vinsten. EkonS 2: 445 (1899).
(c) -PROVARE, r. l. m. redskap för provande av ngts procenthalt (t. ex. procenthalten sprit i brännvin). Berzelius Kemi 5: 1039 (1828).
(a) -PÅLÄGG~02 l. ~20. (pris)pålägg uträknat i ett visst antal procent (av varans grundpris). NordBoktrK 1912, s. 169.
-RÄKNING. [jfr t. prozentrechnung] räkning som avser antingen att fastställa ett procentförhållande mellan olika storheter l. att med ledning av ett givet procentförhållande uträkna det faktiska värdet av en storhet, använd särsk. vid uträkning av räntor l. rabatter l. provisioner o. d.; stundom liktydigt med: ränteräkning. AdP 1800, s. 668. Lättare uppgifter (i aritmetik) tillhörande procent- och ränteräkning. SFS 1906, nr 10, s. 26.
-SATS. [jfr t. prozentsatz] tal som anger antalet procent i ett givet fall; särsk.
a) till a; särsk. i fråga om ränta l. avgift som fastställts till ett visst antal procent. EkonS 1: 263 (1893).
b) till c: tal som anger ngts storlek l. mängd o. d. uttryckt i procent av ngt; äv. metonymiskt för: antal (som utgör en del av en viss helhet), andel, del. Fahlbeck NatFörm. 77 (1890). En stor procentsats af den hvita befolkningen. SDS 1898, nr 68, s. 1.
-SIFFRA. [jfr t. prozentziffer] procenttal. NF 2: 856 (1877).
(c) -STEN. [jfr nor. prosentsten] byggn. om sten (av viss storlek) som ingår till viss del ss. fyllnadsmaterial i betong, sparsten. TT 1901, V. s. 27.
(c) -STYRKA, r. l. f. styrkehalt uttryckt i procent. Lundgren Majnyckl. 6 (1931).
-TAL. tal som anger antalet procent i ett givet fall; särsk.
b) till c; äv. metonymiskt för: antal (som utgör en del av en viss mängd), andel, del. TT 1873, s. 65. (Connaught) har bland Irlands provinser det största procenttalet kelter. NF 20: 278 (1896).
-TALS, adv. (mera tillf.) procentuellt. Berg ModAmer. 25 (1925).
-UPPGIFT~02. pedag. räkneuppgift i procenträkning. SFS 1918, s. 2622.
-VIS, adv. (procent- 1771 (: procento-vis), 1859 osv. procents- 1793) [jfr t. prozentweise]
1) (räknat) i procent. (Agardh o.) Ljungberg III. 3: 90 (1859). Sådana avgifter, som .. icke beräknas procentvis. FFS 1930, s. 110.
2) i en i procent uttryckt l. uträknad proportion, procentuellt. Zettersten AnmMynt 127 (1771). Procentvis största antalet nya psalmer finns i avdelningen ”Unga och gamla”. NFMånKr. 1938, s. 58.
3) (†) i delposter (delbelopp) som utgöras av ett antal procent av ngt. PH 15: 536 (1793).
B (†): PROCENTS-FOND(EN), -MEDEL, -VIS, se A.
Avledn.: -PROCENTIG, adj. [jfr t. -prozentig] som utgöres av l. har en procentsats l. en procenthalt av så l. så många procent l. en så l. så beskaffad procentsats osv.; ss. senare led i ssgr; jfr en-, halv-, hundra-, hög-, låg-, tio-procentig m. fl.
PROCENTISK, adj. [jfr t. prozentisch]
1) som utgöres av l. har en så l. så beskaffad procentsats l. procenthalt, -procentig; ss. senare led i ssgr; jfr hög-, låg-procentisk.
2) (mera tillf.) om uppgift: uttryckt l. angiven i procent, procent-. Procentiska uppgifter. NordT 1883, s. 421.
3) (numera i sht i utpräglat fackspr.) procentuell. Berzelius Kemi 5: 1025 (1828). Den procentiska viktsammansättningen av metanseriens kolväten. Starck Kemi 234 (1931).
Spoiler title
Spoiler content