SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1954  
PROMOTIV, sbst.; pl. -er.
Ordformer
(äv. -if)
Etymologi
[sannol. till stammen i lat. promotus, p. pf. till promovere (se PROMOVERA), o. etymologiskt identiskt med eng. promotive, ngt som befordrar l. främjar ngt, till mlat. promotivus, som befordrar ngt o. d.]
(†) om viss pekuniär ersättning l. förmån; jfr FÖRDEL, sbst.2 1 c. BoupptSthm 23/7 1686. Promotiv till Capplanerna 24 (daler kopparmynt). AntecknSaml. 142 (1696).
Spoiler title
Spoiler content