PSYKOLOGISM -logis4m, stundom -jis4m, r.; best. -en.
Etymologi
[jfr eng. psychologism, fr. psychologisme; avledn. av PSYKOLOGI]
filos. åskådning l. lära som i psykologin vill se den filosofiska grundvetenskapen o. på denna bygga kunskapslära, logik, värdelära, etik o. d.; äv. i inskränktare mening, om uppfattningen l. läran att de logiska tankelagarna äro psykiska l. själsliga naturlagar. Vannérus KunskL 742 (1905). Psykologism mot logism. Nyman (1917; boktitel). —
