SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1955  
PSYKOLOGISK -lå4gisk, stundom -lå4jisk (psykålå´jissk Dalin), adj. -are (gradf. dock föga br., SvD(A) 1931, nr 338, s. 11). adv. -T.
Ordformer
(psycho- 1795—1868. psyko- 1826 osv.)
Etymologi
[jfr t. psychologisch, eng. psychologic(al), fr. psychologique; avledn. av PSYKOLOGI]
1) som hör till l. avser l. gäller l. grundar sig på l. avhandlar psykologi(n); äv. om person: som tillämpar från psykologin hämtade rön l. kunskaper o. d.; ofta allmännare: som avser l. gäller (det mänskliga) själslivet; psykisk, själslig. Psykologisk lärobok. Psykologisk roman, vari huvudvikten lagts på psykologiska förklaringar till personernas beteende o. d. Psykologisk yrkesprövning, anlagsprövning för olika yrken, utförd enligt psykologins metoder. Höijer 4: 155 (1795). (Vältalighetens) lagar äro .. psychologiska, hvarföre hon aldrig kan vara falsk. Atterbom i Phosph. 1810, s. 104. (En viss) biographi är ett slags psychologisk charaktersskillring. SvLitTidn. 1821, sp. 814. Han hyste en oövervinnelig misstro till psykologiska affärsmän. Hedberg Räkn. 39 (1932). Psykologiska förklaringsgrunder till landsbygdens avfolkning. Ymer 1938, s. 267. jfr EXPERIMENTAL-, FOLK-, KULTUR-, LITTERATUR-, MASS-, META-, NORMAL-, O-, PARA-, SOCIAL-PSYKOLOGISK m. fl. särsk. i uttr. psykologiskt försvar, om åtgärder för att stärka medborgarnas andliga motståndskraft vid krig l. krigsfara o. d.; psykologisk krigföring, om åtgärder för att försvaga den andliga motståndskraften hos ett annat folk o. d. vid krig o. d. SvD(A) 1953, nr 299, s. 4. Anm. I st. f. psykologiskt försvar användes äv. ngn gg psykförsvar. RöstRadio 1953, nr 41, s. 4. SvD(A) 1953, nr 299, s. 4.
2) om uppfattning l. omdöme l. blick (se BLICK, sbst.1 3 b α) o. d.: grundad på (intuitiv) kunskap om psykologiska förhållanden l. om människors psykiska beskaffenhet o. d.; skarpsynt; skarpsinnig; genomskådande. Den psychologiska blicken, som fattar och utreder hela caracteren. Höijer 1: 222 (1795). Upmark Lübke 602 (1872).
3) språkv. o. log. i uttr. psykologiskt subjekt, om tankeelement o. d. som är förhanden i medvetandet o. utgör utgångspunkten för en vidare tankeutveckling; logiskt subjekt, tankesubjekt; motsatt: grammatiskt subjekt; psykologiskt predikat, om predikat (se d. o. 1 a) som anknytes till ett psykologiskt subjekt. Noreen VS 5: 155 (1906). Ljunggren OpersKonstr. 88 (1926).
4) [jfr eng. the psychological moment; efter fr. le moment psychologique, felöversättning av t. das psychologische moment, den psykologiska faktorn; uttr. uppkommet under fransk-tyska kriget 1870(—1871); jfr GHT 1921, nr 197, s. 3] i uttr. det psykologiska ögonblicket, det rätta l. lämpliga ögonblicket att framföra l. utföra l. göra ngt (med utsikt till framgång); äv. i sådana uttr. som komma i ett psykologiskt ögonblick, komma mycket lägligt, komma när tiden är mogen l. inne. I det psykologiska ögonblicket .. fattade vi våra (brännvins-)glas. Engström Häckl. 49 (1913). Initiativet från Stadsmissionen kom i ett psykologiskt ögonblick. SvD(A) 1931, nr 267, s. 26. —
Spoiler title
Spoiler content