SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1955  
PUTT put4 l. med eng. uttal, sbst.2, r. l. m.; best. -en; pl. -ar.
Etymologi
[av eng. put(t), speciell utveckling av put, stöt, till put, stöta (jfr PUTTA, v.). — Jfr PUTTER, sbst.1]
sport. vid golfspel: visst slag som användes (på den tättklippta bandelen omkring hålet) för att få golfbollen att rulla på marken fram till o. ned i hålet; äv. om spel med användande av dylikt slag. NFSportlex. (1943).
Spoiler title
Spoiler content