publicerad: 1955
PÅ ssgr (forts.; jfr anm. sp. 2716):
b) skom. konkret; på stövel (l. känga l. sko): den smalaste delen av skaftet som hälen vid pådragningen av stöveln (osv.) har att passera o. som efter stövelns (osv.) påtagande sluter till om foten ovanför hälen o. håller stöveln (osv.) fast på foten; jfr veckning samt pådrags-mått.
2) (i sht i fackspr.) motsv. pådraga 7, abstr.: pådragning (av vatten, ånga, maskin o. d.); äv. övergående i bet.: förhållandet att ngt (t. ex. ånga, gas) är (till större l. mindre del l. så l. så mycket) pådraget. TT 1871, s. 412. Förändring af turbinens pådrag och afstängning sker genom förskjutning af en i munstycket anbragt central nål. 2NF 30: 348 (1920). Flygplan som rullar med halvt pådrag över marken. Forsslund LuftLock. 75 (1933). jfr gas-, ång-pådrag. särsk. (ny anv., ngt vard.) bildl., om mobiliserande l. inkallelse av (större delar av) krigsmakten l. insättning av arbetsstyrka i tjänst o. d.; äv. övergående i bet.: förhållandet att krigsmakt l. arbetsstyrka är (i större omfattning) mobiliserad resp. insatt i tjänst osv. Det kraftiga (militära) pådraget i febr. 1942. GHT 1946, nr 153 A, s. 8. Polisen (i London) arbetar med fullt pådrag. GbgP 1950, nr 41, s. 1.
3) (i sht i fackspr.) motsv. pådraga 7, konkret, om anordning l. inrättning varmed ngt (t. ex. vatten, ånga, maskin o. d.) kan pådragas, pådrag(ning)sanordning. Genom pådraget M .. regleras vattenmängden efter behofvet. JernkA 1862, 1: 74. Han .. rörde vid pådraget (på lokomotivet). Johnson Slutsp. 315 (1937). jfr gas-, metall-, vätske-, ång-pådrag m. fl.
Ssgr (i allm. till -drag 2 (o. 3); i sht i fackspr.; jfr pådraga ssgr): pådrags-anordning. jfr anordning 1 a δ slutet. TT 1899, Allm. s. 312.
-axel. tekn. axel (se axel, sbst.1 I 2) gm vars kringvridning ngt pådrages. TT 1896, Extrah. s. 62 (till elektrisk hiss).
-handske. till -drag 1 a: handske utan anordning för knäppning, avsedd att påtagas endast gm pådragning. UNT 1933, nr 23, s. 5.
-krets. el.-tekn. strömkrets använd (l. avsedd att användas) vid igångsättning av elektriska motorer. Engström (1945).
-motstånd. el.-tekn. elektriskt motstånd avsett att inkopplas vid igångsättning av elektriska motorer o. därefter successivt urkopplas; jfr igångsättnings-motstånd. JernkA 1897, s. 373.
-mått. skom. till -drag 1 (b): mått på skos inre vidd vid skaftets smalaste del (pådraget). SvSkoT 1927, s. 40.
-ring. tekn. ringformig (cylinderformig) pådragningsanordning gm vars höjning l. vridning vatten kan pådragas på en turbin o. d., reglerring; jfr pådragnings-ring. Zidbäck (1890).
-skåp. tekn. skåp l. hölje vari pådragningsanordning är anbringad; särsk. el.-tekn. om gemensamt skåp l. hölje för strömbrytare, överströmsskydd o. pådragsmotstånd; jfr pådragnings-skåp. SvD(A) 1922, nr 193, s. 1. HantvB I. 2: 157 (1934).
-spjäll. tekn. spjäll gm vars öppnande bränsle o. d. kan tillföras l. nedsläppas (i ugn o. d.); jfr -drags-lucka. JernkA 1864, s. 123 (i gasvällugn).
-steg. el.-tekn. i elektriskt pådrag (se d. o. 3): (del av) motstånd som successivt urkopplas under igångsättningen (av elektrisk motor) o. som icke användes för reglering under driften. SEN 35: 21 (1945).
-ventil. tekn. ventil gm vars öppnande ånga o. d. pådrages; jfr igångsättnings-ventil, pådragnings-ventil. 2UB 2: 576 (1901).
Spoiler title
Spoiler content