SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1956  
RADA ra3da2, v.1 -ade. vbalsbst. -ANDE, -NING; -ARE (numera bl. i Finl., i bet. 2, Juslenius 170 (1745)).
Etymologi
[sv. dial. rada; jfr dan. o. nor. rade; avledn. av RAD, sbst.1 — Jfr RADDA, v.]
1) motsv. RAD, sbst.1 1, med avs. på föremål o. d., stundom äv. personer: placera l. ordna i (en) rad l. i rader; äv. i uttr. rada ngt vid l. (in)till ngt, placera ngt i (en) rad bredvid l. intill ngt, rada upp ngt bredvid ngt. Juslenius 299 (1745). TT 1872, s. 106 (: intill). (De) skulle .. rada böckerna på sina platser (på bokhyllan). Ackté Jalander 206 (1932). Tjuguen monoplan .. stå radade på startdäckets plana tundra. Martinson Kap 72 (1933). — särsk.
a) [jfr motsv. anv. i d.] (numera bl. tillf.) motsv. RAD, sbst.1 1 e: placera l. fästa (ngt, t. ex. pärlor o. d.) i rad på en tråd o. d.; i sht förr äv. utan tanke på att flera föremål sammanföras i rad: trä upp (ngt på en tråd o. d.). Stiernstolpe DQ 2: 175 (1818). (Man) sammanfattar .. de begge sidokanterna af det aflångt rundt tillskurna kreppstycket, radar det på en tråd (osv.). NJournD 1858, s. 100. Björkman (1889). jfr AV-RADA.
b) i utvidgad l. mer l. mindre bildl. anv. (jfr c), motsv. RAD, sbst.1 2 (o. 4); stundom: hopa (ngt på ngt). Om jag skulle radat alla mina steg i sommar i en linje, så skulle denna räcka från Lissabon till Kuopio. AFSoldan (1852) hos Aho Soldan 247. Häruppe friden / radar stilla timmarne till fest. Vetterlund DagStund. 128 (1896). Ord och tal, som (vid geografiundervisningen) löst radas vid hvarandra, (falla) lätt ur minnet. PedT 1897, s. 457. För att bevisa sin uppfattning radade .. (N. N.) citat på citat. UNT 1942, nr 279, s. 4.
c) refl.: placera sig i (en) rad l. i rader; äv. i utvidgad l. bildl. anv., om ngt sakligt: bilda en rad l. rader; sträcka sig i en (sammanhängande) följd; äv. i uttr. rada sig vid l. (in)till ngt, särsk.: foga sig l. stå intill ngt i (en) rad, bilda en rad med ngt. Tessin Skr. 87 (1762). Man radar sig kring bordet. Bremer TecknHvard. 1: 173 (1828). Hvar jag stod, så såg jag glada / Blickar sig vid blickar rada. CVAStrandberg 1: 11 (1845). Mot öster radar sig i afsats efter afsats, stigande allt högre, ett vidsträckt bergland. VLS 124 (1886). De små snöhvita tänderna radade sig tätt intill hvarandra. Bååth WagnerS 4: 57 (1908).
2) (utom i Finl. numera bl. tillf.) motsv. RAD, sbst.1 1 i, k: lägga (flera föremål o. d.) i rader l. i stapel l. staplar på varandra; trava, stapla, lägga varvtals. Juslenius 170 (1745). Ett fat med rykande vofflor, högt radade, stod midt på bordet. Wacklin Minn. 1: 24 (1844). Sedan kl. 4 på morgonen hade man släpat stenar och radat dem i höga murar. Topelius Fält. 2: 30 (1856). Därpå radas strömmingen hvarftals i ett fat och på hvarje hvarf strös litet salt. Friberg Kokb. 14 (1893). Före julaftonen hämtades ved in ock radades i sopvrån till en vacker trave. Landsm. 1911, s. 391.
3) [eg. specialanv. av 1 b] (numera bl. i den särsk. förb. RADA UPP) motsv. RAD, sbst.1 2: räkna upp l. beskriva (ngt) i (tur o.) ordning; äv. (i särsk. förb.): rabbla l. ramsa o. d. Ihre (1769).
4) motsv. RAD, sbst.1 1, intr.: sträcka sig i l. bilda en rad; i förb. RADA UT.
5) (†) motsv. RAD, sbst.1 6.
a) refl.: forma sig till l. bilda (skrift)rader. Jag beder min käre farkär tjänstligen om förlåtelse, att thett nu thenna gången så illa radar sigh på papperet, fördy stylen skikar sigh efter fastelagen. Ekeblad Bref 1: 35 (1650; rättat efter hskr.).
b) skriva en rad l. rader; i förb. RADA AV.
Särsk. förb.: RADA AV. (tillf., †) till 5 b: skriva en mängd rader, skriva på. (Kvinnor) behöfva blott att ett vänligt öga ser på deras rader, för att låta dem rada af obehindrat när det så faller sig. Bremer Brev 2: 166 (1841).
RADA FRAM10 4.
1) (numera bl. i vissa trakter, i sht i Finl.) till 1: lägga fram (ngt) i en rad l. i rader, rada upp; äv. bildl. Eij fåfängt härmen den som plägar rada fram / För alla dem han mött sitt lumpne Skalde-kram. Düben Boileau Skald. 41 (1721); jfr 2. Du radar fram / För mig allt nya ämnen för min oro. Franzén Skald. 5: 290 (c. 1800, 1836). Bodherrar .. radade .. fram på disken stort och smått. Lundin Alp. 188 (1883). Procopé Insp. 144 (1915).
2) (†) i utvidgad anv.: ramsa upp (ngt), rabbla (upp), räkna upp (ngt); jfr rada, v.1 3. SvMerc. 1: 211 (1755). Borgmästar Tollstorp radade fram en hoper osmakeligheter. HSH 16: 309 (1769).
RADA IHOP10 04.
1) (mera tillf.) till 1: samla (ngt) till en rad, rada upp; äv. oeg. l. bildl. Schulthess (1885). Han var inte i stånd att rada ihop ord till en enda mening. Heerberger Dag 165 (1939).
2) (i Finl.) till 2: samla (ngt) i flera ovanpå varandra liggande rader, stapla, trava. De högsta furustammar / Radar han ihop som gärdsel. Collan Kalev. 2: 102 (1868).
RADA IN10 4. (i sht i Finl.) till 1, 2: lägga in (ngt i ngt) i (en) rad l. (i sht) i form av en stapel l. trave, stapla in, trava in. NNordenskiöld (1831) hos Berzelius Brev 11: 116. Atte radade in i badkaret några vedklabbar, en pall, två handdukar och farmors morgonrock. Topelius Sommarsjö 1: 33 (1897). Då ugnen stått en stund, radar man in fjorton bröd. Hembygden(Hfors) 1913, s. 9 (1909). jfr inrada.
RADA NED. (i Finl.) till 2: lägga ned (ngt i ngt) i rader på varandra l. varvtals, varva ned. Då strömmingen är stekt, radas den ned i en glasburk. Montell Frun 30 (1898).
RADA OPP, se rada upp.
RADA PÅ. (i Finl.) till 2: trava l. lasta på (ngt). ASScF 2: 1122 (1847). Matts .. skickades ut att köra hem ved från skogen. När han radat på lasset, var det för tungt för hästen. Topelius Lb. 2: 202 (1875).
RADA SAMMAN10 40 l. 32, äv. TILLSAMMANS040 l. 032. till 1: samla (ngt) i form av en rad l. rader, rada upp; äv. refl.; äv. med resultativt obj., särsk.: bygga upp l. utforma (ngt) av rader av ngt; äv. bildl. NordT 1888, s. 581 (refl.). SD(L) 1905, nr 120, s. 4 (bildl.). Den lustgård, som Hårlemans skaparhand lät / rada samman rabatt vid rabatt. Flensburg Sång. 128 (1915).
RADA TILL VÄGS. (†) till 3: rabbla på l. i väg o. d. KyrkohÅ 1910, MoA. s. 38 (1738).
RADA UPP10 4, äv. OPP4. jfr upprada.
1) till 1: placera l. (upp)ställa (ngt) o. d. i (en) rad l. i rader; äv. refl.; äv. bildl. Spegel (1712). Alla de andra reste sig .. och radade upp sig längs väggen. Edgren ESkr. 2: 175 (1887). Tomma och innehållslösa skulle dagarna rada sig upp den ena vid den andra. Lundegård Prom. 2: 145 (1893). Värden började torka glas och radade upp dem på spiselkransen. Hellström Kärlek 36 (1942). särsk. till 1 a: trä upp (pärlor o. d.) på en tråd o. d. Möller 2: 570 (1785). Auerbach (1913). jfr: Årstider och dagar radas upp efter varandra som pärlorna på ett snöre. Nilsson FestdVard. 188 (1925).
2) till 2: stapla l. trava upp (ngt); dels (utom i Finl. numera bl. tillf.) med avs. på föremål (t. ex. tallrikar) som placeras i en stapel, dels (i Finl.) allmännare, med avs. på föremål (t. ex. vedträn) som läggas varvtals på varandra till en trave. ASScF 2: 1122 (1847). (På serveringsbrickan) radas alla de andra tallrikarna upp. StKokb. 652 (1940).
3) (i sht vard.) till 3: räkna upp (ngt); i sht förr äv.: berätta l. redogöra för (ngt) i tur o. ordning. Spegel (1712). Nu skall jag rada opp alla de tidningar (dvs. nyheter) jag vet ock mins. MinnSvNH Bih. 1: 33 (1788). Man kunde ej rada upp en mängd författarnamn. Verd. 1884, s. 64. Nordensvan SvTeat. 1: 219 (1917). särsk. (†) övergående i bet.: ramsa upp (ngt), rabbla (upp). Düben Boileau Sat. 53 (1722). (Pojken lärde sig latinska fraser) dem han vid förefallande tilfälle, icke mycket klokare än en Papegoja, kunde rada up. Weise 1: 107 (1769). Han radade opp hela denna historien för oss. Nordforss (1805). Thomander TankLöj. 43 (1825).
RADA UT10 4.
1) (mera tillf.) till 1: placera ut (ngn l. ngt) i (en) rad l. i rader. Nordström Luleåkult. 196 (1925). särsk. (tillf.) med avs. på ett antal skott: avlossa i (tät) följd. Bengts Vargt. 12 (1915).
2) (enst., †) till 4, intr.: sträcka ut sig (i en lång rad); anträffat bl. bildl. Skatter af sådana ideer, som börja utan ända, .. rada ut i längd utan bredd. Törneros (SVS) 1: 99 (1823).
Spoiler title
Spoiler content