SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1956  
RALLVÄG ral3~2g, r. l. m.; best. -en; pl. -ar.
Etymologi
[ombildning av railväg (sidoform till RÄLVÄG), möjl. gm anslutning till RALLA, v.2 — Jfr RALL, sbst.3, RALLA, sbst.1, RALLARE, RALLBANA, RALLBUSE, RALLSPÅR, sbst.2, RALLVAGN]
(i sht om ä. förh.) järnbana för rallvagnar; förr äv. allmännare: järnväg. Rallvägen mellan sjöarne Långban och Yngen. NVexjöBl. 1851, nr 30, s. 3. ”Rallvägar”, d. v. s. järnbanor afsedda för framforslande af gods medelst hästkraft. Kallstenius Filipstad 127 (1911). SvD(B) 1935, nr 287, s. 5 (om förh. 1853).
Spoiler title
Spoiler content