publicerad: 1957
REGISSÖR re1ʃisö4r l. reʃ1-, l. -œ4r (reschissö´r Dalin; säll(an) -ji- LoW (1889)), m.||ig.; best. -en, äv. -n; pl. -er.
Ordformer
(-eur 1786—1874. -ör 1837 osv.)
1) (†) man som förvaltar ngt (för annans räkning), förvaltare; styresman; jfr REGI 1. Pfeiffer (1837). Ekbohrn (1904).
2) person med uppgift att å teaterdirektörens vägnar (o. med ansvarsskyldighet inför honom) handha den konstnärliga o. tekniska ledningen av en teater (ombesörja val av pjäser, fördelning av roller, repetitioner m. m.); numera bl.: person som handhar regi(n); ledare av inövning o. iscensättning av ett teaterstycke l. teaterstycken (ofta kallad förste regissör); äv. om ledare av motsvarande värksamhet i fråga om filminspelning l. i fråga om vissa radioprogram; äv. om inspicient o. d.; jfr REGI 2. Andre regissör, inspicient. Uti denna tillsyn (över skådespelarna) biträdes .. (teaterchefens sekreterare vid Kungl. teatern i Sthm) af Regisseuren, hvars syssla dessutom blifver att öfva och indela Comparser (m. m.). Bergman RegSpelst. 133 (i handl. fr. 1786; om person med uppgifter motsvarande en inspicients). Vid Theatern betyder .. (regi) förvaltningen af dennes artistiska angelägenheter, så vida den är af Directören uppdragen åt någon af dess konstidkare. Denne kallas Regisseur. ConvLex. 3: 431 (1825; om utländska förh.). Kulissernas tyrann, machinisternas fasa .. regisseuren .. Wilhelm Kjellberg. Hellberg Samtida 12: 56 (1874). Den svåra befattningen, som förste regissör vid vår första dramatiska scen. Hedberg SvSkådesp. 219 (1884). Regissörer för (teater-)föreställningen voro (osv.). Ahrenberg Männ. 5: 5 (1910). VFl. 1938, s. 18 (om filmregissör). jfr FILM-, RADIO-, SPEX-, TEATER-REGISSÖR m. fl.
3) allmännare l. mer l. mindre bildl., om ngn l. ngt som sköter (l. tänkes sköta) regin (se REGI 3) av ngt. GHT 1898, nr 17 B, s. 2. Slumpen .. (har aldrig) framträtt som regissör så påpassligt som den dagen. HågkLivsintr. 7: 181 (1926).
Ssgr (till 2): A (numera mindre br.): REGISSÖR-BEFATTNING, -DRAMATIKER, -KONST, se B.
-BEFATTNING. (-ör- 1900—1935. -örs- 1892 osv.) jfr befattning 2 d. Josephson Teaterregie 12 (1892). —
-DRAMA. (i fackspr.) drama som är särskilt anlagt på det sceniskt värkningsfulla (men saknar djupare dramatiskt liv). (Schück o.) Warburg 2LittH IV. 2: 221 (1916). —
-DRAMATIKER. (-ör- 1916) (i fackspr., mera tillf.) författare av regissörsdramer. (Schück o.) Warburg 2LittH IV. 2: 223 (1916). —
-EGENSKAP~002, äv. ~200. egenskap som tillkommer l. utmärker en regissör l. gör ngn lämplig ss. regissör. Laurin Minn. 3: 289 (1931). —
-KONST. (-ör- 1898—1935. -örs- 1923 osv.) jfr konst 3 e, 4; äv. allmännare l. bildl. (jfr regissör 3). Levertin Diktare 88 (1898). Detta mästerstycke av politisk regissörskonst. Grimberg VärldH 6: 385 (1935). —
-NOTIS. (mera tillf.) notis l. anteckning (i regissörsexemplar) rörande regin; jfr regi-anmärkning. Schück Shaksp. 1: 218 (1916). —
-PULT. (i fackspr.) pult l. regibord för regissör vid repetition av teaterpjäs l. opera o. d. SvD(A) 1927, nr 349, s. 3. —
-TYRANNI. (mera tillf.) utövat av regissör(er) gentemot skådespelare i fråga om rollgestaltning. DN(B) 1955, nr 264, s. 5.
Avledn.: REGISSÖRSKAP, n. (-ör- 1892 osv. -örs- 1935) till 2: förhållandet att vara regissör; värksamhet ss. regissör; regissörsbefattning; särsk. i uttr. under ngns regissörskap, med ngn ss. regissör. Josephson Teaterregie 25 (1892). Studentspexet ”Othellos triumf” .. skulle under mitt regissörskap gå av stapeln. MestAEngström 253 (1941). —
Spoiler title
Spoiler content